De utvalda

"Bra, för tillfället." log hon och kliade sig i håret. "Jag tänkte att vi kunde hämta hästarna sen." log hon och såg leende på honom.

"Varför inte göra det nu?" frågade Ethan och satte sig upp. Han var redan uttråkad utav att vila. Han reste sig helt och började gå mot dörren.

Eletha suckade, "Visst, men när du blir trött, vila okej?" sa hon och såg allvarligt på honom då de gick för att hämta dem.

"Jag lovar" sa Ethan och log lugnande mot henne. Han hade bara inte sovit på en natt, det gjorde nog inte så mycket.
Han fick tag i hästarna utanför värdshuset och ledde de mot hans och Elethas hus. Precis i stallet snubblade han till. "Kanske borde vila ändå" mumlade han för sig själv och reste sig upp.

"Mmm." svarade bara Eletha och hade god lust att säga vad var det jag sa. Sedan ledde de in dem i stallet och Eletha vattnade dem och gav dem hö.

Ethan gick in igen och la sig på sängen. Han drog av sig sin skjorta och sina byxor och drog täcket över sig. Det var kyligt ute ännu, och kyligt inne då de nog behövde elda.

Eletha funderade och sen kom hon på, ved. Hon gick till vedtraven där även en yxa fanns och började hugga. Hon kunde kasta yxa, och döda med yxa så hon fick snart in det, att hugga ved bar som att klyva skallar på folk, fast enklare.

Ethan blundade och kunde slappna av tillslut. Och han lyckades äntligen somna, han sov djupt och såg fridfull ut.

Eletha bar in en massa ved och la dem sedan i eldstäderna och tände på så att värmen spred sig i rummen.

Ethan kurade nöjt ihop sig under täcket då han kände att det blev varmare i sömnen. Då han sov, utan mardrömmar, var all oro utsuddad ur hans ansikte och han såg ut som den Ethan som precis träffat Eleyha.