L'Amour et Psyché
Elev
|
Skrivet av Meowsy: Varning för känsligt innehåll.
Spoiler:
Tryck här för att visa!På väg hem från Coop blev jag förföljd av en man. Även om inget hände fysiskt har det gjort mig illa psykiskt.
Jag var inne på Coop för att handla ett par saker när jag började lägga märke till en äldre man som gick efter mig. Om jag stod vid grönsakerna så skulle han också vara där. Jag såg honom överallt, i varje hörn. Jag ljuger om jag säger att jag inte började bli lite orolig, men fortsatte att ignorera känslan och honom.
När det var dags för mig att ställa mig i kö så dök han upp från ingenstans och ställde sig bakom mig. Sedan viskade han i mitt öra "du är sexig som fan.''
Mitt hjärta började slå ovanligt hårt och jag kände en tyngd över bröstet. En känsla vi som brukar få panikattacker är bekanta med. Den äldre damen som stod framför mig såg oron och rädslan i mina ögon - hon insåg att något var på tok. Hon tog ett hårt grepp om min arm och drog mig bort från honom. Mannen blev arg och började aggressivt fråga vad hon höll på med, men gav honom inget svar.
Hon sa till mig att gå före och att fortsätta ignorera honom, vilket jag gjorde. Hon ställde sig bakom mig som om hon vore min sköld. När det var min tur att betala, kom mannen fram och erbjöd kassörskan att betala för mina varor. Dock tillät inte den äldre damen det vilket gjorde honom argare. Det var då kassörskan förstod vad det var som pågick. Snabbt sa hon till mig att betala för mina saker och springa hem medan den äldre damen höll honom upptagen med sitt tjafsande.
Medan jag sprang hem blev panikattacken värre och var tvungen att stanna till. Jag talade om för mig själv att allt var okej nu, att jag hade tappat bort honom, att jag kunde börja gå istället. Och när jag precis skulle sätta fart på benen igen, hör jag hans röst bakom mig, jag började skaka av rädsla.
"Du trodde du skulle komma undan så lätt, va?" Ropade han flera gånger medan han sprang efter mig.
I några sekunder hade jag förlorat kontrollen över min kropp. Jag stod bara där och såg på hur han närmade sig. Varje steg han tog kändes som om själva mörkret omringade mig - att det inte fanns en väg ut i en värld så stor som denna. Jag kände mig som om jag var bakom galler och väntade på min bestraffning.
Men något inombords väckte mig till verkligheten.
Spring, spring, spring. Och det gjorde jag. Jag sprang sista biten och lyckades låsa upp porten innan han nådde fram.
♥
Vilken hemsk jävla upplevelse. Ta hand om dig..
(Är mannen polisanmäld?)
9 jan, 2018 00:53
|
Meowsy
Elev
|
Skrivet av L'Amour et Psyché: Skrivet av Meowsy: Varning för känsligt innehåll.
Spoiler:
Tryck här för att visa!På väg hem från Coop blev jag förföljd av en man. Även om inget hände fysiskt har det gjort mig illa psykiskt.
Jag var inne på Coop för att handla ett par saker när jag började lägga märke till en äldre man som gick efter mig. Om jag stod vid grönsakerna så skulle han också vara där. Jag såg honom överallt, i varje hörn. Jag ljuger om jag säger att jag inte började bli lite orolig, men fortsatte att ignorera känslan och honom.
När det var dags för mig att ställa mig i kö så dök han upp från ingenstans och ställde sig bakom mig. Sedan viskade han i mitt öra "du är sexig som fan.''
Mitt hjärta började slå ovanligt hårt och jag kände en tyngd över bröstet. En känsla vi som brukar få panikattacker är bekanta med. Den äldre damen som stod framför mig såg oron och rädslan i mina ögon - hon insåg att något var på tok. Hon tog ett hårt grepp om min arm och drog mig bort från honom. Mannen blev arg och började aggressivt fråga vad hon höll på med, men gav honom inget svar.
Hon sa till mig att gå före och att fortsätta ignorera honom, vilket jag gjorde. Hon ställde sig bakom mig som om hon vore min sköld. När det var min tur att betala, kom mannen fram och erbjöd kassörskan att betala för mina varor. Dock tillät inte den äldre damen det vilket gjorde honom argare. Det var då kassörskan förstod vad det var som pågick. Snabbt sa hon till mig att betala för mina saker och springa hem medan den äldre damen höll honom upptagen med sitt tjafsande.
Medan jag sprang hem blev panikattacken värre och var tvungen att stanna till. Jag talade om för mig själv att allt var okej nu, att jag hade tappat bort honom, att jag kunde börja gå istället. Och när jag precis skulle sätta fart på benen igen, hör jag hans röst bakom mig, jag började skaka av rädsla.
"Du trodde du skulle komma undan så lätt, va?" Ropade han flera gånger medan han sprang efter mig.
I några sekunder hade jag förlorat kontrollen över min kropp. Jag stod bara där och såg på hur han närmade sig. Varje steg han tog kändes som om själva mörkret omringade mig - att det inte fanns en väg ut i en värld så stor som denna. Jag kände mig som om jag var bakom galler och väntade på min bestraffning.
Men något inombords väckte mig till verkligheten.
Spring, spring, spring. Och det gjorde jag. Jag sprang sista biten och lyckades låsa upp porten innan han nådde fram.
♥
Vilken hemsk jävla upplevelse. Ta hand om dig..
(Är mannen polisanmäld?)
Tack du.. ♥
Har inte fått en chans att göra det ännu då jag fortfarande är i chock, men jag ska göra det under dagen.
9 jan, 2018 01:47
|
Frivolt
Elev
|
Skrivet av Meowsy: Varning för känsligt innehåll.
Spoiler:
Tryck här för att visa!På väg hem från Coop blev jag förföljd av en man. Även om inget hände fysiskt har det gjort mig illa psykiskt.
Jag var inne på Coop för att handla ett par saker när jag började lägga märke till en äldre man som gick efter mig. Om jag stod vid grönsakerna så skulle han också vara där. Jag såg honom överallt, i varje hörn. Jag ljuger om jag säger att jag inte började bli lite orolig, men fortsatte att ignorera känslan och honom.
När det var dags för mig att ställa mig i kö så dök han upp från ingenstans och ställde sig bakom mig. Sedan viskade han i mitt öra "du är sexig som fan.''
Mitt hjärta började slå ovanligt hårt och jag kände en tyngd över bröstet. En känsla vi som brukar få panikattacker är bekanta med. Den äldre damen som stod framför mig såg oron och rädslan i mina ögon - hon insåg att något var på tok. Hon tog ett hårt grepp om min arm och drog mig bort från honom. Mannen blev arg och började aggressivt fråga vad hon höll på med, men gav honom inget svar.
Hon sa till mig att gå före och att fortsätta ignorera honom, vilket jag gjorde. Hon ställde sig bakom mig som om hon vore min sköld. När det var min tur att betala, kom mannen fram och erbjöd kassörskan att betala för mina varor. Dock tillät inte den äldre damen det vilket gjorde honom argare. Det var då kassörskan förstod vad det var som pågick. Snabbt sa hon till mig att betala för mina saker och springa hem medan den äldre damen höll honom upptagen med sitt tjafsande.
Medan jag sprang hem blev panikattacken värre och var tvungen att stanna till. Jag talade om för mig själv att allt var okej nu, att jag hade tappat bort honom, att jag kunde börja gå istället. Och när jag precis skulle sätta fart på benen igen, hör jag hans röst bakom mig, jag började skaka av rädsla.
"Du trodde du skulle komma undan så lätt, va?" Ropade han flera gånger medan han sprang efter mig.
I några sekunder hade jag förlorat kontrollen över min kropp. Jag stod bara där och såg på hur han närmade sig. Varje steg han tog kändes som om själva mörkret omringade mig - att det inte fanns en väg ut i en värld så stor som denna. Jag kände mig som om jag var bakom galler och väntade på min bestraffning.
Men något inombords väckte mig till verkligheten.
Spring, spring, spring. Och det gjorde jag. Jag sprang sista biten och lyckades låsa upp porten innan han nådde fram.
Åh fyfan alltså!! Så otroligt hemskt och jobbigt och allt!! Shit! Fy vad läskigt!! Hoppas verkligen att han blir anmäld! Och blir så arg på folk som ska göra sådär! Tror de verkligen att de ska gå något ut av det?? Herregud !
Men skönt iaf att du hade flera stycken som kunde rädda dig, och skickar massor av kramar till dig ♥ ♥
9 jan, 2018 03:40
|
Meowsy
Elev
|
Skrivet av Frivolt: Skrivet av Meowsy: Varning för känsligt innehåll.
Spoiler:
Tryck här för att visa!På väg hem från Coop blev jag förföljd av en man. Även om inget hände fysiskt har det gjort mig illa psykiskt.
Jag var inne på Coop för att handla ett par saker när jag började lägga märke till en äldre man som gick efter mig. Om jag stod vid grönsakerna så skulle han också vara där. Jag såg honom överallt, i varje hörn. Jag ljuger om jag säger att jag inte började bli lite orolig, men fortsatte att ignorera känslan och honom.
När det var dags för mig att ställa mig i kö så dök han upp från ingenstans och ställde sig bakom mig. Sedan viskade han i mitt öra "du är sexig som fan.''
Mitt hjärta började slå ovanligt hårt och jag kände en tyngd över bröstet. En känsla vi som brukar få panikattacker är bekanta med. Den äldre damen som stod framför mig såg oron och rädslan i mina ögon - hon insåg att något var på tok. Hon tog ett hårt grepp om min arm och drog mig bort från honom. Mannen blev arg och började aggressivt fråga vad hon höll på med, men gav honom inget svar.
Hon sa till mig att gå före och att fortsätta ignorera honom, vilket jag gjorde. Hon ställde sig bakom mig som om hon vore min sköld. När det var min tur att betala, kom mannen fram och erbjöd kassörskan att betala för mina varor. Dock tillät inte den äldre damen det vilket gjorde honom argare. Det var då kassörskan förstod vad det var som pågick. Snabbt sa hon till mig att betala för mina saker och springa hem medan den äldre damen höll honom upptagen med sitt tjafsande.
Medan jag sprang hem blev panikattacken värre och var tvungen att stanna till. Jag talade om för mig själv att allt var okej nu, att jag hade tappat bort honom, att jag kunde börja gå istället. Och när jag precis skulle sätta fart på benen igen, hör jag hans röst bakom mig, jag började skaka av rädsla.
"Du trodde du skulle komma undan så lätt, va?" Ropade han flera gånger medan han sprang efter mig.
I några sekunder hade jag förlorat kontrollen över min kropp. Jag stod bara där och såg på hur han närmade sig. Varje steg han tog kändes som om själva mörkret omringade mig - att det inte fanns en väg ut i en värld så stor som denna. Jag kände mig som om jag var bakom galler och väntade på min bestraffning.
Men något inombords väckte mig till verkligheten.
Spring, spring, spring. Och det gjorde jag. Jag sprang sista biten och lyckades låsa upp porten innan han nådde fram.
Åh fyfan alltså!! Så otroligt hemskt och jobbigt och allt!! Shit! Fy vad läskigt!! Hoppas verkligen att han blir anmäld! Och blir så arg på folk som ska göra sådär! Tror de verkligen att de ska gå något ut av det?? Herregud !
Men skönt iaf att du hade flera stycken som kunde rädda dig, och skickar massor av kramar till dig ♥ ♥
Har precis gjort en anmälan och nu är det bara att hoppas något görs åt saken .. :c
Tack fina du ♥ ♥
9 jan, 2018 13:12
|
Frivolt
Elev
|
Skrivet av Meowsy: Skrivet av Frivolt: Skrivet av Meowsy: Varning för känsligt innehåll.
Spoiler:
Tryck här för att visa!På väg hem från Coop blev jag förföljd av en man. Även om inget hände fysiskt har det gjort mig illa psykiskt.
Jag var inne på Coop för att handla ett par saker när jag började lägga märke till en äldre man som gick efter mig. Om jag stod vid grönsakerna så skulle han också vara där. Jag såg honom överallt, i varje hörn. Jag ljuger om jag säger att jag inte började bli lite orolig, men fortsatte att ignorera känslan och honom.
När det var dags för mig att ställa mig i kö så dök han upp från ingenstans och ställde sig bakom mig. Sedan viskade han i mitt öra "du är sexig som fan.''
Mitt hjärta började slå ovanligt hårt och jag kände en tyngd över bröstet. En känsla vi som brukar få panikattacker är bekanta med. Den äldre damen som stod framför mig såg oron och rädslan i mina ögon - hon insåg att något var på tok. Hon tog ett hårt grepp om min arm och drog mig bort från honom. Mannen blev arg och började aggressivt fråga vad hon höll på med, men gav honom inget svar.
Hon sa till mig att gå före och att fortsätta ignorera honom, vilket jag gjorde. Hon ställde sig bakom mig som om hon vore min sköld. När det var min tur att betala, kom mannen fram och erbjöd kassörskan att betala för mina varor. Dock tillät inte den äldre damen det vilket gjorde honom argare. Det var då kassörskan förstod vad det var som pågick. Snabbt sa hon till mig att betala för mina saker och springa hem medan den äldre damen höll honom upptagen med sitt tjafsande.
Medan jag sprang hem blev panikattacken värre och var tvungen att stanna till. Jag talade om för mig själv att allt var okej nu, att jag hade tappat bort honom, att jag kunde börja gå istället. Och när jag precis skulle sätta fart på benen igen, hör jag hans röst bakom mig, jag började skaka av rädsla.
"Du trodde du skulle komma undan så lätt, va?" Ropade han flera gånger medan han sprang efter mig.
I några sekunder hade jag förlorat kontrollen över min kropp. Jag stod bara där och såg på hur han närmade sig. Varje steg han tog kändes som om själva mörkret omringade mig - att det inte fanns en väg ut i en värld så stor som denna. Jag kände mig som om jag var bakom galler och väntade på min bestraffning.
Men något inombords väckte mig till verkligheten.
Spring, spring, spring. Och det gjorde jag. Jag sprang sista biten och lyckades låsa upp porten innan han nådde fram.
Åh fyfan alltså!! Så otroligt hemskt och jobbigt och allt!! Shit! Fy vad läskigt!! Hoppas verkligen att han blir anmäld! Och blir så arg på folk som ska göra sådär! Tror de verkligen att de ska gå något ut av det?? Herregud !
Men skönt iaf att du hade flera stycken som kunde rädda dig, och skickar massor av kramar till dig ♥ ♥
Har precis gjort en anmälan och nu är det bara att hoppas något görs åt saken .. :c
Tack fina du ♥ ♥
Jag håller tumme och tå för att de ska fälla honom!!
♥ ♥ ♥ KRAM!!
9 jan, 2018 13:22
|
Trädet
Elev
|
jag är så sjukt förvirrad om allting, e jag trans? vill jag bara vara unik, innerst inne? e det en fas? tänk om jag ångrar mig? känns det ens bra? hur fasen ska jag berätta? hur ska jag försöka undvika att inte bli sårad av vad andra säger? e jag ickebinär eller en kille?
ska iaf börja gå hos en psykolog några gånger o det känns bra, första gången var igår, o jag var galet nervös innan. darrade nästan, och mina ögon tårades gång på gång under hela mötet. jag vill inte börja gråta? det känns konstigt att bli kallad elliot, även om det är hundra ggr bättre än mitt födelsenamn. dock vet jag inte om det är det namn jag vill välja?
plus, kompisar. helvete vad mycket allt det där påverkar mig. jag har bäkreftelsebehov, såsom alla andra förvirrade tonåringar överallt. en konstig blick, vad som helst, jag går och tänker på det hela dagen. blir osäker på mig själv. det är inte ens stora saker? känns som att jag tappar taget om allt lite. och grejen att vara closeted trans i högstadiet är inte heller fantastiskt, dock har jag inte många idioter i min klass så om jag skulle berätta kommer jag nog inte få några starka reaktioner.
ok det blev längre än förväntat, whoops.
9 jan, 2018 15:39
|
Emmi
Prefekt
|
Meowsy, sjukt att det ens finns såna människor. Världens största kram till dig..! ♥3
9 jan, 2018 15:54
|
Meowsy
Elev
|
Skrivet av Emmi: Meowsy, sjukt att det ens finns såna människor. Världens största kram till dig..! ♥3
Tack..♥ KRAM! ♥
9 jan, 2018 15:58
|
Kintsugi
Prefekt
|
Skrivet av Meowsy: Varning för känsligt innehåll.
Spoiler:
Tryck här för att visa!På väg hem från Coop blev jag förföljd av en man. Även om inget hände fysiskt har det gjort mig illa psykiskt.
Jag var inne på Coop för att handla ett par saker när jag började lägga märke till en äldre man som gick efter mig. Om jag stod vid grönsakerna så skulle han också vara där. Jag såg honom överallt, i varje hörn. Jag ljuger om jag säger att jag inte började bli lite orolig, men fortsatte att ignorera känslan och honom.
När det var dags för mig att ställa mig i kö så dök han upp från ingenstans och ställde sig bakom mig. Sedan viskade han i mitt öra "du är sexig som fan.''
Mitt hjärta började slå ovanligt hårt och jag kände en tyngd över bröstet. En känsla vi som brukar få panikattacker är bekanta med. Den äldre damen som stod framför mig såg oron och rädslan i mina ögon - hon insåg att något var på tok. Hon tog ett hårt grepp om min arm och drog mig bort från honom. Mannen blev arg och började aggressivt fråga vad hon höll på med, men gav honom inget svar.
Hon sa till mig att gå före och att fortsätta ignorera honom, vilket jag gjorde. Hon ställde sig bakom mig som om hon vore min sköld. När det var min tur att betala, kom mannen fram och erbjöd kassörskan att betala för mina varor. Dock tillät inte den äldre damen det vilket gjorde honom argare. Det var då kassörskan förstod vad det var som pågick. Snabbt sa hon till mig att betala för mina saker och springa hem medan den äldre damen höll honom upptagen med sitt tjafsande.
Medan jag sprang hem blev panikattacken värre och var tvungen att stanna till. Jag talade om för mig själv att allt var okej nu, att jag hade tappat bort honom, att jag kunde börja gå istället. Och när jag precis skulle sätta fart på benen igen, hör jag hans röst bakom mig, jag började skaka av rädsla.
"Du trodde du skulle komma undan så lätt, va?" Ropade han flera gånger medan han sprang efter mig.
I några sekunder hade jag förlorat kontrollen över min kropp. Jag stod bara där och såg på hur han närmade sig. Varje steg han tog kändes som om själva mörkret omringade mig - att det inte fanns en väg ut i en värld så stor som denna. Jag kände mig som om jag var bakom galler och väntade på min bestraffning.
Men något inombords väckte mig till verkligheten.
Spring, spring, spring. Och det gjorde jag. Jag sprang sista biten och lyckades låsa upp porten innan han nådde fram.
Jag blir så jävla förbannad! VARFÖR är dessa människor helt oemottagliga av den dagliga debatten, och helt okapabla att ransaka sig själva och sitt sjuka beteende. JAG BLIR SÅ JÄÄÄVLA FÖRBANNAD! usch. Klandra inte dig själv, och låt inte minnet göra sig illa till mods utan stärka dig. Du har rätt att få vara stark, vara du och inte behöva utsättas för sådan här skit. USCH. Styrkekramar!
☽ Kintsugi of House Zabini, the First of Her Name ☾
10 jan, 2018 01:06
|
Meowsy
Elev
|
Skrivet av Kintsugi: Skrivet av Meowsy: Varning för känsligt innehåll.
Spoiler:
Tryck här för att visa!På väg hem från Coop blev jag förföljd av en man. Även om inget hände fysiskt har det gjort mig illa psykiskt.
Jag var inne på Coop för att handla ett par saker när jag började lägga märke till en äldre man som gick efter mig. Om jag stod vid grönsakerna så skulle han också vara där. Jag såg honom överallt, i varje hörn. Jag ljuger om jag säger att jag inte började bli lite orolig, men fortsatte att ignorera känslan och honom.
När det var dags för mig att ställa mig i kö så dök han upp från ingenstans och ställde sig bakom mig. Sedan viskade han i mitt öra "du är sexig som fan.''
Mitt hjärta började slå ovanligt hårt och jag kände en tyngd över bröstet. En känsla vi som brukar få panikattacker är bekanta med. Den äldre damen som stod framför mig såg oron och rädslan i mina ögon - hon insåg att något var på tok. Hon tog ett hårt grepp om min arm och drog mig bort från honom. Mannen blev arg och började aggressivt fråga vad hon höll på med, men gav honom inget svar.
Hon sa till mig att gå före och att fortsätta ignorera honom, vilket jag gjorde. Hon ställde sig bakom mig som om hon vore min sköld. När det var min tur att betala, kom mannen fram och erbjöd kassörskan att betala för mina varor. Dock tillät inte den äldre damen det vilket gjorde honom argare. Det var då kassörskan förstod vad det var som pågick. Snabbt sa hon till mig att betala för mina saker och springa hem medan den äldre damen höll honom upptagen med sitt tjafsande.
Medan jag sprang hem blev panikattacken värre och var tvungen att stanna till. Jag talade om för mig själv att allt var okej nu, att jag hade tappat bort honom, att jag kunde börja gå istället. Och när jag precis skulle sätta fart på benen igen, hör jag hans röst bakom mig, jag började skaka av rädsla.
"Du trodde du skulle komma undan så lätt, va?" Ropade han flera gånger medan han sprang efter mig.
I några sekunder hade jag förlorat kontrollen över min kropp. Jag stod bara där och såg på hur han närmade sig. Varje steg han tog kändes som om själva mörkret omringade mig - att det inte fanns en väg ut i en värld så stor som denna. Jag kände mig som om jag var bakom galler och väntade på min bestraffning.
Men något inombords väckte mig till verkligheten.
Spring, spring, spring. Och det gjorde jag. Jag sprang sista biten och lyckades låsa upp porten innan han nådde fram. Jag blir så jävla förbannad! VARFÖR är dessa människor helt oemottagliga av den dagliga debatten, och helt okapabla att ransaka sig själva och sitt sjuka beteende. JAG BLIR SÅ JÄÄÄVLA FÖRBANNAD! usch. Klandra inte dig själv, och låt inte minnet göra sig illa till mods utan stärka dig. Du har rätt att få vara stark, vara du och inte behöva utsättas för sådan här skit. USCH. Styrkekramar! Det är synd att det tyvärr finns sådana människor vilket också gör mig så jävla förbannad! & jag ska försöka låta minnet stärka mig, tack underbaraste ♥
10 jan, 2018 01:41
|
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen