Rollspelare & Wolfy prs

Jason vände på henne och tryckte hennes ansikte mot sin bröstkorg. Han kände sig så enormt skyldig över att ha tagit ut allt på henne.
”Förlåt... jag är inte ens sur på dig, jag blev bara så rädd när du inte kom och alla möjliga tankar dök upp.” Mumlade han tyst och kysste hennes hjässa.

Att han inte var sur på henne fick henne att börja gråta mer men mer av lättnad. Hon förstod hans reaktion och trots att allt han sagt var något hon förtjänade så gjorde det förstås inte mindre ont. Men något hade hon förhoppningsvis lärt sig av det hela. Hon sa fortfarande ingenting eftersom hon ville formulera sin ursäkt på ett så bra sätt som möjligt och det fungerade inte om hon inte lugnade ner sig först.

Jason suckade lågt och kysste hennes hjässa flera gånger och bad om ursäkt mellan varje kyss. Han smekte hennes armar och slöt ögonen.
”Förlåt mig älskling...”

"Det är okej," mumlade hon tyst och torkade sig om kinderna med tröjärmen innan hon begravde sitt ansikte mot hans bröstkorg igen.

”Det är inte alls okej.” Sade han och drog henne intill sig i ännu en kram. Han slöt ögonen och kysste hennes kind några gånger innan han gick vidare med att kyssa allt han kunde komma åt.

Hon väntade en stund med att säga något mer för att lugna ner sig och inte hulka för mycket.
”Du sa vad du tyckte, det är väl ingenting att be om ursäkt över.” Hon torkade igen bort tårar från kinderna, tyckte att det kunde räcka med vattenfallen nu.

"Men det är inte ens vad jag tycker, Leah. Jag har bara mycket på gång just nu och jag råkade bara ta ut allt på dig." sade han och smekte hennes kinder. Han kände sig otroligt hemsk som fått henne att gråta.

Att han inte alls menat något av vad han hade sagt fann hon lite svårt att tro på, men kommenterade inte saken.
”Mycket på gång?” upprepade hon väldigt försiktigt eftersom hon inte ville ta steget för långt om det var något hemligt.

"Ryan ska bli pappa, dom kommer ju lämna staden troligtvis. Philip vill ta del av allt det här, jag behöver skicka iväg honom snabbt, jag oroar mig över dig." sade han och ryckte på axlarna.

Leah vae nästan glad över att hon inte hade en spegel i närheten eftersom hon inte ens ville veta hur hemsk hon såg ut.
”Ryan och Jess kommer ha det bra, Philip kan fatta sina egna beslut och jag klarar mig också.” En klen tröst men det var sanningen.