GoT (PRS med Zora)

Gemi kastade tillbaka brevet till Petyr.
"Det är din familj, så du får läsa!" Sade hon och flinade lite.

Bran satt kvar i väntan på att Jon skulle komma tillbaka.

"Man måste ju fråga killen ett par fråger. Han ska ju ändå gifta sog snart!" Sade Arley.

Rhoslyn log och gav Jon en lätt klapp på armen innan hon plockade upp sitt svärd.

Petyr flinar
-men jag vill min fru gör det eftersom jag vill inte eller vågar inte
sahna(vet ej vad som ska stå XD)

Khalessi log emot honom
-han e 16 Arley
sa hon artigt och gick vid hans sida.

Jon nickar oc kom snart itll Bran ochs att sig
-hon tyckte du var en rrevlig söt kille
sahan

"Och jag vill inte eftersom det inte är mina föräldrar" sade Gemi och ställde sig upp. "Du klarar det, okej?".
Hon lade händerna på Petyrs kinder och kysste honom.
(Vet inte heller vad som ska stå xD ska de vara glada eller arga?)

"16 och lord över Winterfell. Han kan dö när som helst, han behöver någon som ger honom barn!" sade Arley.

Bran log brett.
"På riktigt? Eller var det de hon sa om dig?" sade Bran.

Petyr lgo till och kolalde på henne och satt sig snart ner och började tyst öppna brevet och började tyst läsa
-dem e glada över det
sa han nu


Khalessi såg på Arley.
-jag vet det men vad om oss då? jag menar jag e drottninge har ingen ärving. men bran ar jon som beskyddar honom noga
sa hon

jon nickar
-japp men du har nog lite konkurans med Lancelot.
sana

"Några exakta ord?" sade Gemi och lutade sig mot bordet.
Desperat försökte hon se vad som stod i brevet, men Petyr täckte för det.
"Petyr, om det är glada, varför täcker du för brevet?" sade Gemi och såg på honom då hon visste något var fel.

"Då går väl tronen till drottningens högra hand?" sade Arley.

"Mot Lancelot? Honom kommer jag ju aldrig klå!" sade Bran.

Petyr suckar
-min mor vägrar komma men min far kommer
sa han kort och la ner brevet i fickan oc hrerer sg.

Khalessi flinar
-jag tror det om jagvill det, jag har skivit att om det ej har kommit ärvingar när jag dör ska Gemi få välja nästa tronföljare och jag srkev Macon, och din far.
sa hon lugnt.

Jon flinar
-tro mig du kommer nog klara honom.
sa han lugnt

"Petyr..." Sade Gemi och reste sig upp när Petyr hastigt började gå mot ytterdörren.
Hon visste en sak, och att det var att han älskade sin mamma, men hon älskade inte honom. Alla behövde en mor, det var en sak som var säker. Gemi hade ingen, men hade en som älskade henne som en dotter. Petyr hade en, men som inte älskade honom som en mor ska älska sin söner.
"Petyr!" Försökte Gemi igen.

"Macon? Den där pilla pysslingen som springer omkring med smutsiga skor hela tiden?" Sade Arley.

"Om inte han dödar mig innan det!" Sade Bran.

Petyr stananr till slut
-vad?
fr¨gade han nu nerstämt
-snälla jag behöver vara ifred 3 minuter
sa han tyst och man såg hur sårad han var.


Khalessi såg på Arley
-pysslingen råkar vara en pojke jag räddade från bli dödad och jag ser onom som familj, menar får jag inga barn var han enda som ja kudne be
sa hon reltigt

Jon suckar
-Lancelot dödar inte hur osm helst du msåte retas rejält för dt
shana

Gemi tog tag i hans arm och drog honom in i en hård kram.
"Mage blev i alla fall glad, och Margaery, och Loras" viskade Gemi i hans öra.
Men det verkade inte vara något som muntrade upp honom.

"Han ser fortfarande ut som en pyssling. Har du inte sett hur kort han är?" Sade Arley
(Haha, vilken bitch han är xD)

"Han skulle nog döda om han skulle mista ännu en kvinna" sade Bran.

Pryen höl om henne tyst.
-mm
mumlade han tyst fmra
-kan vi ta och täta?
frågadhe an mjukt


Khalessi slog till arley i nacken direkt
-Mobba inte ,macon, hans lägnd e söt
sa hon direkt och log emot honom


Jon nickar tyst
-kanske det ,em ne förra var pesten
sahan