PRS

( ♥ ♥ ♥ !!!!)


Jag blundade och lyssnade. Jag tänkte på Ewan. Vi hade ju haft så kul tillsammans hela året, nu plötsligt hade allt det tagit slut. Jag började gråta

Jag tänkte inte alls på något annat än på musiken.

Jag grät. Sminket rann ner för mina kinder.

Om en stund stängde jag av musiken. Allt det där om Violette och Dean, Oliver och mig, dök upp i mitt huvud. Jag suckade och kämpade mot tårarna som igen försökte tränga fram.

Jag torkade ilsket bort tårarna. Jag ville inte gråta. Jag ville vara stark.

En liten tår rann ner och droppade ner på mitt ben, men ingenting mer. Jag svalde. Jag hörde hur min facebook plingade till och kollade mitt meddelande. Från Oliver...

Okej, var inte så sur... Var är Violette? Är ni sams igen? Det måste ju kännas hemskt för dig. Violette är ju helt dum i huvudet.

Jag suckade. Det var inte så han skulle tycka. Han skulle tycka att jag var dum i huvudet och tycka synd om Violette istället. Nu kändes hela saken med att göra Violette svartsjuk helt fel. Jag stängde datorn med en suck.

Jag gick bort till fönstret och öppnade det. Jag tog upp en cigg från paketet och tände den. Jag tog ett bloss. Allt kändes mycket bättre när jag rökte.

Jag in till köket där mamma stod och lagade mat. Jag satte mig vid bordet och lutade huvudet i bordsskivan.

Jag suckade. När jag släckte cigaretten så tryckte jag den inte mot väggen som jag brukar, istället tryckte jag den mot min hand. Den varma glöden brände genast igenom mitt skinn. Jag kved till av smärta.

- Vad är det?, undrade mamma. Jag ignorerade henne och suckade.