The Beauty and the Womanizer

Jack skrattade lätt åt hotet men låg kvar. Han blundade men somnade inte utan bara vilade, det var faktiskt rätt så skönt.

Senida knackade på innan hon åter kom in med mat och kanna med vatten. Hon såg blek och förskrämd ut men sa ingetutan började darrande plocka med hans mat för att ge det till honom och hällde upp vatten hon hade mött ladyn som sagt att hon hade ett jobb till henne.

Jack såg upp då hon kom in och tog vattnet hon hällt upp och drack upp allt på en gång. "Tack" sa han innan han märkte hur hon darrade. "Hur är det?" undrade hna.

Hon hällde upp mer till honom och ställde det och maten på ett bord vid honom så han kunde sitta i sängen och äta.
"Inget." mumlade hon fram men det syntes tydligt att något var fel, hela hon darrade nu kraftigt på hand, hon var kall och blek och såg ut att kunna svimma vilken minut som helst men stod kvar.

Jack satte sig upp och tog sakta maten men släppte inte henne med blicken. "Jo det är något" sa han envist, han ville veta.

Hon satte sig på sängkanten men skakade än på huvudet. Sedan gav hon upp och la sig ner gömde sitt ansikte.
"Ladyn.....order....roa." mumlade hon fram osammanhängande.

Jack stelnade till och hans ansikte mörknade. Han tyckte inte om då folk tvingade andra. Han strök henne försiktigt över ryggen. "Var här med mig, skyll på att du måste ta hand om mig" sa han.

"Jag vet inte, tror du det? Hon ville det." sa Senida förvirrat, hon var tydligt upprörd då hon verkligen inte ville detta.

Jack nickade. "Jag kan prata med ladyn, säga att jag behöver dig" log han. Han kunde använda sin charm...Och kanske lite annat.

"Jag kommer inte klara mig undan det hela mitt liv." mumlar hon reser sig upp och ser tveksamt på honom.
"Du behöver inte, men om du ville, bara för denna gång, jag ska sen." mumlade hon som slagen.