Välkommen till eEn gratis, svensk Harry Potter-community

F5

PRS (Luna_rav och Kola)

Forum > Quidditchplanen > Rollspel > PRS (Luna_rav och Kola)

1 2 3 ... 19 20 21 22
Användare Inlägg
Kola
Elev

Avatar




Jag gick in i dojon och tog tidningen från Rudy och hyssjade åt alla. Flugan satte sig på väggen och då smällde jag till den, hårt. När jag lyfte tidningen från väggen var det en blodig klump där. Jag blundade och gav tidningen till Rudy.
"Varsågod..." sa jag och gjorde en grimas. Han tog tidningen med fingrarna och gick mot soptunnan.
"Jag måste iväg snart" sa Rudy när han hade slängt tidningen. "Och om ni ska vara kvar så får ni låsa."
"Visst" sa Jerry och tog nycklarna. Rudy vinkade och stack.
"Undrar vart han ska..." suckade Mika och tittade på Rudy. Rudy tittade åt båda sidorna för att vara säker på att ingen följde efter.
"Konstigt..." mumlade Milton och gick efter honom med Eddie hack i häl. Jag himlade med ögonen och vände mig mot de andra.
"Hänger ni med hem till mig?" frågade jag och Jack nickade.
"Visst" sa han och Jerry nickade.
"Måste bara låsa.." suckade han och tittade mot Milton och Eddie som lekte detektiver och följde efter Rudy.
"Killar! Ska ni med hem till Kim?" frågade han och de vände sig om.
"Okej" sa Eddie och gick mot oss. Milton suckade men kom ändå han också.
"Du då Mika? Colin?" frågade jag och Colin skakade på huvudet.
"Ska iväg till en nedstängd affär med några vänner." flinade han och tittade mot Mika.
"Ska du med? Eller är du för rädd?" retades han och Mika satte armarna i kors.
"Är jag inte!" utbrast hon och tittade på oss andra och rodnade lite. "Jag hänger med" sa hon trotsigt och gick ut ur dojon med Colin.
"Okej, då blir det bara vi" sa Jack och gick mot utgången med oss andra bakom honom.

that's all I got to say

26 mar, 2014 14:52

Borttagen

Avatar



"Varför ska du till en nedstängd affär för?" frågade jag och han ryckte på axlarna.
"Ingen jobbar där, allt gratis, vad tror du?" frågade han med ett leende och jag skakade på huvudet åt honom.
"Är det vad du brukar göra?" frågade jag medan vi gick och han tittade på mig.
"Tja..." sa han bara och fortsatte mot bussen.
"Hur långt är det?" frågade jag när vi gick in och satte oss längst bak.
"Chilla Mika, okej?" flinade han och jag suckade. "Trodde du inte brydde dig så mycket."
"Det gör jag inte, jag bara undra" sa jag och plutade med läpparna och la armarna i kors. Colin skrattade löst och vi var strax framme.
"Så, då är vi här." sa Colin och sträckte ut armarna när han gick ut ur bussen och 'råkade' slå mig i ansiktet med armen.
"Hey" sa jag och slog honom på armen.
"Kom" flinade han och visade mig vägen till affären. Jag tittade på den och log svagt. I affären var det helt mörkt men man såg hur en ut av lamporna där inifrån hängde ner från taket. "Tjo, Colin!" ropade någon och kom fram till oss från en stig i skogen. Det var ungefär sju personer som kom gående mot oss, alla var i nian eller äldre. Kunde ha gissat på det eftersom att Colin var ett år äldre än mig och gick i nian. Colin nickade. När jag tittade lite noggrannare på personerna insåg jag att det bara var två ut av dom som var tjejer, Emma och Ida. Jag hade bara pratat med dom en gång förut, när jag var den gamla jag. Dom två hade nästan skolkat hela tiden så de förstod antagligen inte att det var jag.
"Vem är tjejen?" flinade Emma och Colin log svagt.
"Min..." började Colin men jag slog honom med armbågen. "Mika... min Mika" sa han och Emma höjde överraskande på ögonbrynen och kom fram till mig. Hon tog tag i mitt hår och tittade på det.
"Schysst" sa hon och log. Ida log och nickade mot mig. Vi gick in i affären och efter en liten stund hittade vi tändaren till lampan.
"Det här verkar inte vara så gammalt i alla fall." sa en ut av killarna med namnet Rickard, en som var nitton och sparkade på en tuggummi automat.

26 mar, 2014 20:49

Kola
Elev

Avatar


Vi låste efter oss och gick mot min lägenhet.
"Vad vill ni se?" frågade jag och tittade på Milton.
"Åh, vad sägs om en förträfflig historia om två par från medelåldern och..." började han men alla avbröt honom.
"Nej!" sa vi i mun på varandra och han tittade besviket ner i marken. Jag suckade och tittade på Eddie.
"Eddie, vad vill du se?" frågade jag och han höjde ögonbrynen.
"Vad som helst som inte är läskigt..." mumlade han och Jack skrattade.
"Klart vi ska se något läskigt så att Kim blir så rädd att hon måste sitta i mitt knä" skrattade han och la armen om mig. Killarna tittade förvirrat på oss men sedan fick Jerry ett leende på läpparna. Jag flyttade mig bort från Jack och vände bort blicken.
"Så... Ni dejtar? Sen när?" frågade han och jag suckade.
"När blev du så smart då?" muttrade jag och han flinade.
"Vet du, vissa kallar mig kärleksdoktorn.." sa han och borstade bort osynligt damm från axeln.
"Vem då? Din mormor?" frågade Eddie och vi skrattade. Men Milton tog upp handen.
"Tysta nu, byt inte ämne" sa han och tittade på mig och sedan på Jack. "Sen när?"
"Öheghm....." sa både Jack och jag. De tittade på oss med sorgsna blickar och Jerry la armarna i kors.
"Varför berättade ni inte?" frågade han surt och jag skrattade.
"Men snälla Jerry, vi visste att det här skulle hända" sa jag och han ryckte på axlarna.

that's all I got to say

28 mar, 2014 19:53

Borttagen

Avatar



"Det stängdes ju förra veckan Rickard, varför tror du att vi är här?" frågade Ida och Rickard ryckte på axlarna.
"För att vi alla är forever alone och har inget annat att göra?" frågade han med ett flin vilket fick oss alla att skratta. Vi fortsatte att gå runt i affären och jag började sparka på läsk automat eftersom att jag var hemskt törstig.
"Men den här funkar ju inte!" utbrast jag argt och sparkade hårt på den.
"Chilla, ta den här" sa Emma och kastade en tia till mig. Jag tog emot den och la ner den i automaten. En Cola kom ut och jag tog den i mina händer, den var fortfarande kall. Jag öppnade den och tog en klunk av den kalla läsken medan jag fortsatte att titta mig omkring. Jag gick fram till en hylla där det fanns choklad, Colin och Matte, en i nian stod också där.
"Testa den här." sa Colin och gav mig en bit choklad som han höll i.
Jag höjde på ögonbrynen och skakade på huvudet.
"Varför?" frågade jag och han suckade.
"Bara testa den" flinade han och jag tog emot den. När jag tagit en tugga av den slängde jag resten på honom.
"Vad var det där?!" utbrast jag och han flinade.
"Bara en ut av de starkaste chokladerna vi vet om, nu blev inte lilla Mika ledsen va?" frågade han och log. Jag skakade på huvudet och tog en klunk av läsken för att få bort den starka smaken.
"Det där var ju hemskt, hur kan de sälja något sådant?"

28 mar, 2014 20:19

Kola
Elev

Avatar


Vi gick i tystnad mot min lägenhet och jag låste snabbt upp dörren.
"Gå in i vardagsrummet så gör jag popcorn" sa jag och de lydde mig som små hundar. På tal om hundar, Fuzzball! Jag suckade och la ifrån mig popcornen och gick till de andra.
"Jag måste hämta F-" började jag men blev avbruten av att telefonen ringde.
"Kim?" frågade personen i andra änden.
"Ja, vem är det?" frågade jag och personen hostade till.
"Pappa. Jag är på väg hem, de ringde från hunddagiset. Fuzzball råkade äta fika som en av personalen hade glömt ta undan. I fikat var det kakao." sa han tyst. Jag bara stod med munnen vidöppen. Jag kände tårarna bränna i ögonen men svalde hårt.
"Kommer han... Överleva?" frågade jag och killarna stirrade på mig. Jack kom fram till mig och tog försiktigt telefonen från mig.
"Hej, Mr Crawford. Kim är lite upprörd, ja." sa han och hyssjade åt de andra. Jag bet mig i läppen för att inte skrika av rädsla och frustration. Hur kunde någon vara så oansvarig? Jag kände ilskan stiga som ett vulkanutbrott och tårarna rann nerför mina kinder. Jack la på och kramade mig hårt.
"Kimberly, vi måste dit. Vi möter din pappa hos veterinären" sa han och vände sig mot Jerry, Milton och Eddie som tittade på oss.
"Vem.." började Jerry men Milton tog upp handen.
"De ska till veterinären, Jerry. Fuzzball." sa han och ännu en tår rann nerför min kind när jag hörde min hundvalps namn. Jag försökte svälja ner klumpen som formats i halsen men lyckades inte. Jag tryckte huvudet mot Jacks axel och bara önskade att jag hade hämtat Fuzzball lite tidigare.

that's all I got to say

28 mar, 2014 20:47

Borttagen

Avatar



"Det gör dom inte, de lyckas aldrig." flinade Matte och jag nickade sakta.
"Då fattar jag varför de la ner stället." sa jag och satte mig skräddare på golvet medan jag tittade på de andra som försökte öppna kassan, sno saker från automater och bara plocka på sig helt random saker. Då vet jag i alla fall vad Colin gör på helgen. Jag fnissade av min tanke då jag såg honom skratta elakt utanför en affär som låg helt öde.
"Vad skrattar du åt?" frågade Colin och jag tog en klunk av colan.
"Åh, inget" svarade jag kort med ett leende. Colin, Matte och Rickard började också rota i kassan för att se om de låg några bortglömda pengar där. Emma och Ida kom gående mot mig och satte sig bredvid mig.
"Så när hände den stora förändringen?" frågade Emma och jag ryckte på axlarna.
"Efter en hjärnskakning" flinade jag och de skrattade till.
"Nejmen allvarligt Mika" sa Ida och jag flinade.
"Jag är allvarligt, jag lovar" sa jag och la handen på hjärtat.

28 mar, 2014 20:58

Kola
Elev

Avatar


Jag låste sakta dörren efter mig när vi fem gick ut ur min lägenhet några minuter senare. Vi gick mot hunddagiset och en av personalen mötte oss i dörren. Hon höll i en liten bur och i den låg Fuzzball på en handduk.
"Han mår inte bättre, men vi har gjort allt vi kan" suckade tjejen och gav mig buren.
"Men inte tillräckligt" snäste jag och tog ut Fuzzball ur buren och höll honom hårt mot mig. Jack la armarna om mig och kysste min panna.
"Det kommer gå bra, nu åker vi till veterinären." sa han och tittade på Milton. "Milton kan din mamma skjutsa?" frågade han och Milton nickade.
"Ja, jag skickade ett sms och hon är här om några minu-" började han men avbröts av en bil som tvärstannade bredvid oss.
"Hoppa in ungar!" sa hon och jag satte mig där fram och lät killarna tränga sig in i baksätet.
En ensam tår trillade nerför min kind när jag såg att Fuzzball låg helt stilla och andades tungt. Mrs Krupnick la en hand på min axel och kramade den mjukt.
"Det kommer gå bra, gumman" sa hon och jag nickade sakta.

that's all I got to say

29 mar, 2014 14:33

Borttagen

Avatar



"Så det var en hjärnskakning som gjorde så att du blev en emo?" frågade Ida med höjda ögonbryn.
"Inte bara...." sa jag och ryckte på axlarna. "Resten är personligt." sa jag kort och de nickade långsamt.
"Så brukar det vara" flinade Emma och ställde sig upp och borstade bort osynlig smuts från sina trasiga svarta jeans. "Men palla små snacka, nu ska vi fan ha kul" log hon och jag och Ida ställde oss också upp.
"Så vad ska vi göra då?" frågade jag och Emma och Ida kastade blickar på varandra, sedan log de slugt.
"Sanning, konka eller procent nu killar!" ropade Ida och hennes röst ekade i rummet som plötsligt blivit helt tyst. Sedan utbrast killarna i gapskratt och kom mot oss.
"Vill ni leka kurra gömma sen också kanske?" frågade Matte och Ida gav honom en mördande blick.
"Sätt er bara" sa hon och vi satte oss alla i en ring.
"Vem ska börja fråga?" undrade Colin och sneglade på mig. Jag rodnade och tittade snabbt ner och lät håret dölja ansiktet.
"Matte, du får börja fråga någon." sa Emma och Matte nickade.
"Emma, SKP?" frågade han och Emma himlade med ögonen.
"Sanning" sa hon och han tänkte.
"Gillar du mig?" frågade han och flinade.
"Du verkar gilla mig" sa hon och han skakade på huvudet.
"Det där var inget svar" sa han bara och hon ryckte på axlarna.
"Min tur." sa hon och tittade på Colin. "SKP, Colin"
"Konka.." sa han och killarna dunkade honom på ryggen.
"Okej... Återskapa Titanic scenen där de står på båten och håller upp armarna med..." Emma tittade på oss och hennes blick stannade vid mig.
"Med Mika." sa hon och jag stirrade på Colin och sedan på Emma. Colin ställde sig upp och killarna sprang för att hämta en kundvagn som skulle vara båten.
"Vad tycks om mina vänner hittills?" frågade han med ett leende. Jag ryckte på axlarna.
"Hoppa upp.." flinade Matte som hade kundvagnen. Jag tog ett djupt andetag och hoppade upp och ställde mig längst ut. Ida satte på musiken med sin mobil och Colin ställde sig tätt intill mig. Jag bet mig i läppen och väntade på att förödmjukelsen skulle börja. Matte började skjuta vagnen framåt och Colin la sina händer runt min midja. Jag tog ett lugnt andetag och sträckte ut armarna i luften. Jag kände Colins andedräkt mot min nacke och rös till. Han armar höll om mig och jag blundade.


https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fwww.titanicuniverse.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2009%2F10%2Ftitanic-movie.jpg

30 mar, 2014 17:44

Kola
Elev

Avatar


Jag satt stilla hela vägen och bara tittade ut genom fönstret. Solen hade gått ner och stjärnorna lyste klart. I filmer, när någon dör, så är det alltid dystert och mulet. Men nu lyste stjärnorna starkare än någonsin. Var det ett tecken? Jag suckade djupt och torkade en tår. Jag tittade på den starkaste stjärnan, polstjärnan. Jag knäppte mina händer i knät och blundade. Det här var nog första gången jag bad till gud. Och det var nog den viktigaste.
Snälla Gud.
Det här kanske är lite mycket att be om.
Men Fuzzball är som en familjemedlem.
Jag älskar honom.
Pappa med.
Mamma skulle ha älskat honom.. Jag önskar att hon fick träffa honom.
Jag vill kunna kela med honom minst en gång till...
Snälla, låt honom få leva.
Han är bara en valp.


Tårarna slutade rinna och jag kände hur snurrig jag blev. Jag tittade i backspegeln och såg att alla tittade konstigt på mig.
"Kim...?" hörde jag någon säga. Förmodligen Jack. Men rösten kändes så avlägsen... Jag blundade och kände att kroppen fylldes av hopp, glädje. Jag kände att någon la en hand på min axel.
Mrs Krupnick?, ville jag säga men när jag öppnade munnen kom det inget ljud. Jag såg mig desperat omkring och först nu insåg jag att allt var borta. Det enda jag såg var skimrande ljus. Jag blinkade och försökte få allt att klarna.
Nej Kimmie sa plötsligt en mjuk röst i mitt huvud.
"Mamma?" frågade jag. Rösten hade kommit tillbaka och jag satt på en äng. Mamma satt mittemot mig med Fuzzball i famnen.
"Hej Kimberly" sa hon lugnt och log mot mig. Jag kände tårarna rinna, den här gången av lycka.
"Mamma!" utbrast jag och kramade henne hårt. Sedan kom jag ihåg allt.
"Varför är Fuzzball här? Var är vi?" frågade jag förvånat. Mamma var död. Men vad gjorde jag och Fuzzball här?
"Du bad Gud att få kela med honom en gång till. Det här är din chans." sa mamma.
"Drömmer jag?" frågade jag och mamma skakade på huvudet.
"Låt oss säga att du gör ett besök hos mig" sa mamma och jag tystnade. Mamma var död, Fuzzball döende och jag hade bett om att få träffa de båda.
"Jag är i himlen va?" log jag. Mamma nickade. Min familj var troende och jag hade redan som tvååring fått lära mig om Gud, Bibeln och allt magiska efter detta liv.
"Jag tror att de ville att du skulle få presentera mig för Fuzzball och ta ett sista riktigt farväl" sa hon och jag nickade.
"De?" frågade jag och hon log.
"Du förstår senare" sa hon och jag nickade.

Jag presenterade Fuzzball för mamma. Plötsligt började allt blekna.
"Mamma!" ropade jag förtvivlat. Hon la armarna om mig och gungade mig lugnande.
"Schh... Man har bara en viss tid här, du kan inte stanna längre. Jag älskar dig, gumman. Du kommer ha det bra med pappa, och din pojkvän, Jack. Tänk att jag visste det redan när du träffade honom att han var speciell."
"Men du fanns inte..." mumlade jag och hon nickade.
"Men vem säger att jag inte tittar? Fuzzball och jag väntar på er." log hon och hennes röst lät som om den var längre och längre bort...

"Hon vaknar!" utbrast någon och jag gnuggade mig i ögonen. Det enda jag kunde komma ihåg var mammas leende. Jag öppnade ögonen och såg mina vänners förtvivlade ansikten. Jack böjde sig fram och kysste min panna och jag märkte att han höll min hand.
"Hur mår du?" frågade Mika, som hade dykt upp.
"Jag träffade mamma" mumlade jag. Alla stirrade på mig. Jag bara log och tittade ut genom fönstret. Polstjärnan verkade blinka mot mig. "Och Fuzzball" log jag.

that's all I got to say

1 apr, 2014 20:14

Borttagen

Avatar



När det värsta hade gått, men vi stod fortfarande på kundvagnen öppnades dörren till affären och jag fick en skymt av en kille med blått hår och de andra två hade svart. Mina ögon spärrades upp när jag såg att det var Felix, Anton och... Erik... fan.
Jag tog mig snabbt ur Colins grepp och hoppade ner från kundvagnen, förstås var det redan försent, de hade sett mig.
Felix och Anton bara flinade mot mig men Eriks ögon bryn ryckte till och jag gick snabbt fram mot dom utan att lyssna på de andra bakom mig. Jag drog dom ut från affären och självklart var Colin tvungen att följa efter mig.
"Så, vad gör du här?" flinade Felix mig. Erik la händerna i fickorna och tittade bort när jag mötte hans blick.
"Jävla idiot, du är inte det minsta olik Linda" sa han och Felix och Antons flin försvann lite. Jag sneglade mot Colin som bara ryckte på axlarna, han misstänkte antagligen ingenting, men det är klart, han är ju en idiot. Jag log för mig själv och fnissade till men tystnade tvärt när jag såg Eriks blick. "Fattar inte att jag föll för dig" sa han och lutade huvudet bakåt med ett flin, hans blick var på Colin. Självklart fattade jag vad han tänkte göra, få Colin emot mig. Mina ögon smalnade och Felix och Anton utbytte blickar. "Men såklart så är du som Linda, dissar varenda ki..."
"Håll käft jävla idiot, jag har ingenting med dig att göra." sa jag och kände en tår rinna nerför kinden och knuffade undan Erik och sprang snabbt där ifrån.

Jag tittade ner på Kim och log svagt mot henne.
"Fint, hur är det?" frågade jag och hon tittade på mig.
"När kom du hit?" frågade hon och jag skakade på huvudet.
"Hur är det?" frågade jag och hon kollade på mig, klart det inte var bra, hennes hund var ju död.
"Dåligt" svarade hon och tittade på de andra.
Vi satt där ett tag, pratade och försökte trösta Kim så gott vi kunde. Efter ett tag med rätt många tårar och en del tröstande från oss begav vi oss hem.

Jag öppnade dörren och såg Felix och Anton komma ut ur köket.
"Vad fan var det där om?" frågade Felix och hans ögon smalnade "Vad fan gjorde du mot Erik?"
"Käften." sa jag kort men när jag skulle gå in tog Felix tag i min handled. "Släpp mig" sa jag och försökte komma loss.
"Bara du svarar på min fråga, vad fan var det där om? Har du gått och blivit tillsammans med min kompis nu eller?" frågade han och jag kom äntligen loss.
Jag kände en ensam tår trilla ner för kinden.
"Kan du inte bara lyssna på mig någon gång?" frågade jag och gick in till mitt rum och smällde dörren efter mig.

2 apr, 2014 18:54

1 2 3 ... 19 20 21 22

Forum > Quidditchplanen > Rollspel > PRS (Luna_rav och Kola)

Du får inte svara på den här tråden.