Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona sneglade på Niel,och rodnade svagt. Dels pågrund av värmen. Då det blev dans så var stallpojken hela tiden runt henne i närheten, men han försvann direkt igen då Niel kom.
"Okej.." mumlade hon och började gå efter honom så snabbt som möjligt, för stallpojken hade redan börjat komma närmare igen.
Hon gick bredvid Niel, tyst. "Ni har det trevligt här" mumlade hon.

Niel nickade. "Jag är på mitt rum om du vill något." sa Niel och vände sig mot Mona, hans rum var bredvid hennes, men på andra sidan. Han öppnade dörren och skulle kliva in när han kom på att han borde vara artigare. "Förlåt, är inte van att vara artig, vill ni komma in?" mumlade Niel och höll upp dörren.

Mona nickade. "Godnatt" hann hon sägai nnan han höll upp dörren för henne. Hon gick in. "Din familj är verkligen trevlig, alla är trevliga här" mumlade hon. Ingen såg ner på henne. "Ingen har försökt ge sig på mig...bara stallpojken men han räknar jag inte".

Niel stelnade när Mona nämde stallpojken. Han hade närma sig deras kvinnliga gäster förr..."Hmph. Det kan jag fixa. Imorgon dock, ikväll ska alla få ha kul." muttrade han och stängde dörren. "Vad varmt det är här, det är mycket svalare på palatset!" suckade han frustrerat och drog av skjortan. Han gick ut på sin lilla balkong och satte sig på räcket.

"Tack.." mumlade Mona. Hon nickade sedan, det var varmt. Hon släppte ut sitt hår ur uppsättningen och suckade nöjt, det stramade inte alls åt lika mycket nu.
Hon gick ut efter honom och kunde inte låta bli att stirra på hans bara överkropp. Men hon vek snabbt av med blicken, vad var det med henne?!

Niel såg på Mona. Hon var verkligen vacker...Niel rodnade lätt när han kom på sig själv med tanken. "Du borde ha utsläppt hår oftare."
Den där meningen hade Niel hört många män säga, men han kom inte på något annat.

Mona såg upp och mötte hans blick, hon rodnade för fullt. "Borde jag?". Hon fångade upp en lock av sitt hår och såg på den. "Men det är inte propert att ha utsläppt hår" mumlade hon och släppte slingan igen. Hon var inpräntad i vad man fick ha eller göra, och vad man inte fick göra. "Men tack" log hon sedan och råkade se honom i ögonen, hon fastnade där.

Niel nickade och rodnaden förstärktes lite. När Mona såg in i hans ögon lutade han sig automatiskt fram för att se dem bättre, hennes ögon var så fina!

Mona lutade sig framåt hon med, de var riktigt nära varandra nu. Så nära att om det bara var några centrimetrar till så skulle de nudda vid varandra. "Du är en udda man Niel..." mumlade hon generat.

"Du är rätt speciell du med..." mumlade Niel tillbaka, minst lika generat. Och som den Dark han var, var han modig nog att närma sig de sista centimetrarna till Monas fina läppar. Mjukt kysste han dem, utan att släppa hennes ögon med blicken.