Roll spel med PeLo

Jag kollade bara på penel då hon sa att jag kunde gå tillbaka till honom medans hon tidigare bad mig om att få prata om allt som hade hänt.
-Nej jag stannar här med dig så kom så går vi upp till sällskapsrummet? Jag log

Jag ler tillbaka mot Dakota och vi börjar gå mot sällskapsrummet.

- Så, du och Draco. Är det officiellt nu eller vad? Frågar jag och ler mot Dakota.

Jag log
-Det bror på men jag gillar honom det gör jag o jag hoppas han gillar mig minst lika mycket som jag gillar han jag tystna en stund innan jag sa
-Men en sak ska du har klart för dig är att jag inte litar på Cedric o kommer troligen aldrig göra det och du vet varför sa jag bestämt. Jag kollade lite oroligt på penel och undradr hur hon skulle reagera..

Dakotas ord sårar mig, men jag förstår henne samtidigt så jag nickar och säger,
- Jag förstår dig, men då ska du veta att jag inte litar på eller gillar Draco. Men jag vill inte att våra killar ska komma mellan vår vänskap, okej? Jag tittar menande på Dakota.

Jag kollade upp och studerade henne.
-visst sa jag matt. Jag ville inte förlora Penel som vän men det Cedric gjorde mot henne och att han sen fick tillbaka henne gjorde mig sur. Draco må kalla henne eldslågan och ge henne kalla blickar men han gjorde det intet så men när han var eller blev störd så kunde han inte hejda sig och det är jag fortfarande sur över men men lite mot gångar måste man ha tänkte jag tyst för mig själv..

Vi går resten av vägen till vårt elevhem i tystnad. JAg funderar på om jag kanske gav efter för Ced lite för enkelt? Borde jag kanske sagt nej? Men ju mer jag funderar på det desto mer förstår jag att jag inte kan säga nej till honom, sättet han får mig att känna,, det är otroligt. Hur allt annat kan bli suddigt och försvinna så fort som han är nära mig, jag har aldrig varit med om det och jag längtar redan tills jag får se honom igen men först ska jag ha det lite roligt med Dakota.

- Du jag kom just på en sak, jag har en hel påse med sådana där godisar som gör att man låter som djur. Ska vi käka lite sådana och skratta åt hur bra våra liv blivit sen vi mötes??

När Penel nämde dom där godisarna så blev tanken allt frestande eftersom jag älskade just det godiset.

-Visst sa jag glatt då vi kom in i sällskapsrummet och upp till sov salarna

Jag går till min väska och plockar fram godiset, sen sätter jag mig på Dakotas säng där hon redan satt sig. Mr. Tibbles ligger och sover på min kudde.

JAg räcker fram asken till Dakota och ser utmanande på henne.

Jag kollade på Penel få hon hämtade asken och räckte den utmanande mot mig, jag tog en vit och stoppade den i munne och på samma gång så började jag gnägga som en häst men den gick över ganska fort. Jag kollade på Penel och sa

-Nu är det allt din tur fast jag kunde inte sluta skratta åt mig själv då jg gnäggade som en häst.

Jag fnissar lite åt Dakotas gnäggande och plocka upp en röd-brun godis, jag kastar upp dne i luften och fångar den med munnen jag tuggar två gånger sen börjar jag låta som en liten ekorre, det går över efter några sekunder och jag kan inte sluta skratta åt mig själv, jag räcker fram asken till Dakota.