Power (Ett rollspel för alla)

((Godmorgon, någon som vill träffa min karaktär på tjejtoan, våning 3?))

Serah stängde försiktigt igen dörren bakom sig. Varför skulle just hon få den pratsamma typen till rumskompis?
Hon suckade och började gå längs korridoren. Hon hade kommit till internatskolan för att få en nystart. Inte vara "tjejen som hade en pappa som blev påkörd" eller "Dottern till den där Catrine som inte gör annat än att dricka." Serah fick en vision hur Delia hopplöst grävde i jorden med händerna fulla av blåsor. Men hon fortsatte stt gräva hemligheter även om Serah stod där och försökte täppa igen hålet.
Hon ville inte att Delia skulle lägga sig i hennes förflutna. Hon ville bara se framtiden. Inte det som hänt.
Serah svängde när en liten nöt skylt visade sig. <----Toa
Hon ställde sig vad handfatet och tittade på sin spegelbild. Hon såg rätt sliten ut i ansiktet, även om allt annat såg ut som det brukade göra. Hennes ögon tittade dött mot henne och gråa påsar hängde under hennes annars så pigga ögon.
När hon såg detta började hon snyfta. Vad var det hon hade hört igår? Tårarna rann längs med kinderna, och likaså mascaran.

((Mwa, vad har hänt? ,_.))

(( Min kan komma )
När Zeya hade slängt sin väska på sängen och hälsat på sin rumkompis, så kände hon att hon behövde gå på toa. Hon gick ut ur rummet, mot tjejtoaletten, när Hon klev in såg hon en tjej stå gråtande vid ett handfat. Zeya stelnade till.

Edit: Inte så mycket har hänt, förutom... Kolla på sidan 14

((Har du gjort det på sidan 14? Annars har det inte hänt något särskilt))

Serah såg en flicka titta på henne genom spegeln. Hennes blick möte hennes.
Serah tog ett djupt andetag och vände sig om, samtidigt som hon försökte torka bort tårarna med ärmen.

Zeya hade ingen aning om vad hon skulle göra.
"Är allt som det ska?", frågade hon försiktigt tillslut.
Hon hade ingen aning om hur reaktionen skulle bli, vissa brukade bli arga och andra uppskattade att man brydde sig.

((Redigerade istället men tack endå! )

(Hehe jag med xD)

Serah nickade försiktigt. "Ja", viskade hon sedan tyst. Hon mådde bra, men hon hade bara brutit ihop utan andledning. Serah hatade sig själv för att hon stod här och såg så ynklig ut.
"Hur är det själv?", sa hon försiktigt.

Zeya var inte beredd på frågan.
"Det är bra, antar jag", sa hon förvirrat.
Hon trodde inte att allt var som det skulle med tjejen, men hon sa inget om det.
"Vad heter du?", frågade Zeya istället.

((Okaii.))

Den irriterade Jackson hade just upptäckt att hans nya rumskompis skulle vara någon vid namn Jordan Folks. Säkert någon sportfåne som skulle förstöra hans tillvaro hela tiden. Han såg till sitt förtret att Jordan redan var i rummet. Han öppnade dörren och allt blev svart. En mun dök upp från tomma intet.
"Du är inlindad i en mjuk dimma kallad dröm. Men var lugn, du ska snart väckas."
Sedan dök omgivningen upp igen och han stod fortfarande med handen på dörrhandtaget. Han hade totalt glömt bort Jordan och öppnade dörren och möttes av just en sportfåne.
"Åh! Du måste vara Jackson!" Utropade den blonda, kraftigt byggda och långa killen. Jackson nickade bara och suckade till svar.