TACK MUGGLIS!

_{Skrivet av Borttagen:}
Jag satt på golvet och duschade medan jag tänkte på det här. Jag var i duschen i 2 timmar (miljöbov!) och tänkte igenom mitt liv. Många här har säkert fått sin uppfattning om mig att vara hård yta, kritisk, doesn't take no crap, negativ och även rätt så fördomsfull. Jag ska inte dra in en hel historia om varför jag är som jag är men en sak ska jag säga er alla. NI. Ja exakt, ni människor framför skärmen har fått mig att tänka om. Halva mitt liv har jag varit den känslolösa typen, jag har inte kunnat lita på någon av mina vänner inte äns min egna familj. Min uppväxt var inte den bästa. Mina föräldrar hade problem och det hade min låtsas syster med. Det var allt från ekonomisk till hur vi behandlade varandra. Jag tänker inte säga att mina föräldrar är dumma människor nej. Jag kan enkelt säga att mina föräldrar är mänskliga. Pressen att vara en bra förälder är stor. Man vill inte svika sina barn och jag beundrar dom för dom gav aldrig upp. Men jag har alltid varit den osäkra tjejen som jag var för 9 år sen. Jag har aldrig haft riktiga vänner. Jag har blivit mobbad pågrund av mina ''fattiga'' kläder, utseende och att min pappa en gång i tiden var arbetslös så det gick rykten om att min pappa inte gjorde något på dagarna och alltid var hemma. Uh, man kan enkelt säga att jag inte var den glada lilla tjejen som ung. Jag tänker inte gå in på mer men allt jag var med om formade mig. Jag är hatisk ibland. Jag har fördomar som jag försöker bli av med, jag sviker folk innan dom sviker mig. Jag är van vid att bli sviken. Jag litar inte på människor och jag har bara kännt 3 saker i mitt liv.
- Hat
- Sorg
- Svek

Men tills en dag. Min syster kommer hem med en bok från skolan. Mina föräldrar visste ingenting om den här boken men en dag så tar jag den ifrån min syster när hon inte märker det och på den boken så stod det:
Harry Potter and the Philosopher's Stone. Jag hade lite svårigheter med att läsa den boken så jag fick mamma att läsa den för mig kommer jag ihåg. Nu när jag tänker efter, den boken blev mitt liv och när jag blev äldre började jag läsa dom andra böckerna och jag har varit trollbunden vid dom sen dess. Jag kände igen mig med Harry och andra karaktärer som om berättelserna talade till mig. Här är alla jag vill tacka:

- J.K Rowling och hela HP serien. Mitt ljus i mörkret som fick mig att hålla huvudet upp och aldrig ge upp. Det bästa med min barndom ♥
- Mamma och pappa. En viktig sak jag har lärt mig är att ingen är perfekt. Ingen är det och mina föräldrar gav upp mycket för mig och mina syskon. Jag kommer alltid vara tacksam för det ♥
- Min kontaktperson Annika Liljefors. Vi möttes på ett bisarrt sätt i Tensta. Jag satt på vägkanten, helt röd i ansiktet och blödde näsblod och om hon inte fann mig skulle jag aldrig ha kunnat åka hem. Jag kunde prata med nån för första gången och det kändes skönt. Jag kan väl säga att hon räddade mitt liv.

Och nu...*trumvirvel*
- NI ALLA PÅ MUGGLIS! NI! Har fått mig att vilja ändra mig. Ni alla är underbara och jag kan stolt säga att ni är som min andra familj. Här kan jag skriva ner mina känslor och jag vet att det finns människor som bryr sig om mig. För första gången visste jag att det fanns en plats jag kunde tala ut till flera personer och känna mig glad över det. Ni är så fina, vackra människor och Mugglis är mitt hem ♥


JAG ÄLSKAR ER ALLA OCH TACK FÖR ALLT ♥