Konstiga känslor

Jag känner mig alltid förföljd i mörker, och hemma får jag alltid värsta känslorna av att jag är bevakad. när jag går upp för en trapp hemma hos oss får jag panik, för det känns som att det sitter någon i ett hörn och tittar på mig.

Okay, this is something I really can't explain.
Jag spenderar ganska mycket tid på sjukhus skulle jag vilja påstå och varje gång jag ska göra någon undersökning osv blir jag otroligt lugn och avslappnad, skulle kunna somna till och med. Det är så sjukt onormalt med tanke på att dom flesta personer reagerar precis tvärtemot mig. Några exempel;

- Under en magnetkameraundersökning (man blir inkörd i en tunnel i ca en halvtimme och det dunkar och slår jättemycket i den där jävla maskinen och man är dessutom fastspänd) så höll jag på att somna. Dom fick ruska liv i mig efteråt och normalt sett så brukar människor ligga och hålla för öronen.
- När jag får kortisoninjektioner i käken (10 cm långa sprutor som förs in i käkleden) så blir jag otroligt avslappnad och min annars höga puls blir normal eller till och med låg. Kan även tillägga att det känns som att någon möblerar om skallen och man hör inuti huvudet när dom kör in nålen osv.
- Var vaken under en operation av armbågen och jag tyckte det var mysigt. Kände mig så hemma på något sätt.

Detta är bara några få exempel. Blodprov t.ex, som jag tar väldigt ofta är mysiga. Jag älskar att få en nål instucken i armen och känslan efteråt är fenomenal. Nämnde jag att jag att jag drömmer om att bli barnläkare?

I'm strange, I know that.

^
Wtf det där lät ju bara läskigt, låter ju helt sjukt xD

Har ett liknande (inte speciellt likt egentligen men ja) exempel:
Tog ett par blodprover för att kolla allergier (tror det var det) och när dem började pumpa ut blodet ned i rör och jag tittade på det, så började jag att asgarva, jag hade ingen aning om varför. Tyckte bara att det var extremt roande. 8^)

^ HAHAHAHA

Jag är väl sadist då, I guess. Fast bakvänt? Eh, makes no sense.

^ Masochistisk, blir det då. ^^ (eller har jag fel? )
Vissa känslor är helt konstiga, men ganska roligt att fundera över dem, tycker jag personligen.

Jag upplever déjá vu-er hela tiden, och då kommer de jättestarkt, med detaljer och allt. Sen har jag ibland fått känslor, eller snarare aningar, om att dåliga saker kommer hända. Enda exemplet jag kan komma på nu är när vi var i Stockholm i somras och det var rätt sent på kvällen, och mina systrar ville gå från hotellet över vägen till macken för att köpa något, minns inte vad.
Men jag hade en fruktansvärt stark känsla som sa att om de gick ut, så skulle något hemskt hända, och mamma litade på mig och hindrade dem från att gå. Inget hände dem, för de stannade kvar, men ugh... Tänk om något gjort det.

Åh, jag minns så väl det där jäkla röret som man blev instoppad i när jag var på magnetröntgen. Jag var sex år gammal när jag var med om det. e____e
Det dunkade så högljutt i fyrtiofem minuter och jag fick lite lätt panik för det var så lite plats och så höga ljud. '-' Började böla så den sista bilden (de tog typ tre bilder. o____o) var kass och kunde inte användas. '-'

^ Naw :c Jag tyckte det var mysigt och jag hade gärna legat kvar där en timme till, höhö!

När jag är sur gråter jag, like I do now.