drakarnas dal privat

En röd drake som nu är i behov av att få lite vila samt någonstans att vara han ser en svart hona en bit bort men han vill inte tränga sig på inte ännu han ser sig omkring men såg ingen annan den svarta honan. Han kanske var på någons revir vilket inte var meningen men han kunde inte stanna för länge. .

Melody kände en främmade doft och vände tvärt om i luften och såg en röd drake längre bort.
Det var en hane det kunde hon förstå....men var det en fiende eller var det en som bara hade kommit in på hennes revir av ett misstag eller bara hade vägarna förbi?
Men hon kunde ta risken att denne skulle skada någon så hon flög i rasande fart rakt mot honom.
Hon ville aldrig döda om det inte visade si nödvändigt...hon ville bara skrämmas.

Den röda draken som nu förstod att detta måste vara ledaren för denna flock eller revir men för att inte någon rädsla så sa han " lunga är ingen som vill något ont mitt namn är red Dragon men kallas för red . Söker en flock som är villiga att ta emot en hane" sa han. Medan han sänker huvudet lite för att visa underlage.

Hon stannade så tvärt att man kund tro att vingarna skulle gå av på henne och hon såg strängt på honom och sa.
- Och varför dyker du upp i luften in på mitt revir....?
Och varför skulle jag ta emot dig?
Flyr du från något?

Red sa" det gör jag jag kan flyga vidare men med risk att bli fångad eller dödad " sa han och fortsätter att se så liten som möjligt han är ju rätt så stor men i detta läge så finns det ingen annan väg han vill inte hamna i samma situation där hans föräldrar blev dödad av drakjägare så det är inte så mycket som han kan göra nu.

Hon såg på honom en stund
Han verkade okej så hon sa lugnt.
- Du är är välkommen.
Men om du försöker något så kommer jag att inte visa något nåd.

Hon dök ner mot marken för att visa vägen till flocken.

Red höjer huvudet som ett tack han vill inte vara för på inte nu men han visar tillgivenhet och följer efter henne men landade sedan mjukt på marken även om det var ett bra tag sedan han hade varit på marken.

Hon hade landat snabbt men mjukt och vände sig direkt mot honom då han landat och sa.
- Mitt namn är Dark Melody...men du kan kalla mig Melody.
Honan du ser i skuggan vid trädet är min mamma...hon är sjuk och har inte länge kvar så var försiktig med henne.
Du får prata med henne men om du rör henne på fel sätt så då visar jag ingen nåd.
De andra honorna...ja de varken gillar eller ogillar hanar...ge dem tid så får de avgöra själv om de vill prata.
Själv så måste jag ut och jaga just nu...har inte ätit på länge och mamma behöver mat också.

Hon hoppades att hon tordes lämna honom ensam med flocken.

Red nickade och ser mot honon som ligger där han sänker huvudet som ett tecken på medlidande och sa" lovar var glad att du har henne kvar i livet min mamma är död samt min pappa så " sa han och står kvar mest för visa att han inte är farlig och för att han är rätt så trött och har knappt någon energi att hälsa på någon just nu.

Hon såg att han verkade ärlig så hon fällde ut vingarna igen och lyfte från marken och flög ut över skogen och hittade snabbt en stor björn och fällde den snabbt.
Den skulle räcka gott och väl till henne och sin mamma.
Ville hanen ha något fick han jaga själv.