70th Hunger Games

Jace kollade på Tanja och log. Det kanske var sista gången han såg henne och han ville inte att de skulle bråka.
"Hej, det gör inget, alla är nervösa idag.", säger han.

Hon nickade.
"Vill du gå någonstans? Bara prata om något som vanliga tider?" Frågade Tanja och kollade upp mot himlen och tillbaka. "Jag vill inte att något ska hända mellan oss."

Han nickade och började gå.
"Kan gå till skogen?", frågade Jace. "Det är ju alltid ett bra ställe där man kan ta en promenad."

"Tror det..." Svarade hon och kollade sig runt. "Ska vi testa?" Hon kollade på sin vän med ett litet leende.

"Vad bra." Han flinade. "Sist en dit är en rutten gris!", ropade han och började springa till skogen.

"HEY!" skrek hon och började springa. Hon brydde sig inte om hur klänningen såg ut eller att hennes hår vart rufsigt. Det var kanske sista dagen att få se honom eller att ens få skratta. Hon sprang fortare och kom ikapp.

Jace började skratta. Hon trodde att hon skulle vinna? Han började springa fortare och kom ikapp henne. Han visste att han var snabbare än henne och det gjorde hon med.

Tanja log stort då han sprang om henne, såklart. De kom in i skogen och Tanja forsatte att springa längre in. När hon kommit fram föll hon ned på marken skrattandes.

Jace föll också ned på marken bredvid Tanja och log stort. Tråden satt tätt ihop och längst uppe så var det ett hål där man såg solen. Han blundade för att inte bländas av solen.

Tanja blundade och hoppades att stunden aldrig skulle ta slut. Leendet försvann snabbt då hon kom ihåg förra året. Hon slog upp ögonen och höll handen som skydd för solen.