Cipriano & Everly [privat]

Kay följde honom med blicken då han försvann iväg. Det här var hennes chans att skynda sig iväg och försöka leta upp Liv, men hon ville inte vara oartig och lämna Jason att fundera vart hon tagit vägen. Han verkade trevlig och sällskap behövde hon ju nu när hennes vän övergett henne.
Då han var tillbaka tackade hon honom och tog emot muggen han räckte henne.

"Du verkar inte riktigt vara den typen som festar. Vild gissning nu, blondie är din bästa vän och är översocial. Oftast killars favorit och riktigt poppis. Blir bjuden på fester. Du är hennes go to, du är dock lite mer osäker än henne och säger ja för att undvika bråk? Har jag fel?" log han snett och drack lite från sin grogg.

Hon satte nästan läsken i halsen då hans "vilda gissning" prickade rätt. Hon övervägde att ljuga om att han hade fel och att hon minsann inte var ett dugg osäker. Men han verkade bra på att läsa av folk och hon ville inte dra en lögn heller.
"Jag föredrar att bara vara omringad av folk som står mig nära," förklarade hon och snurrade med sin lediga hand en snurra av sitt hår kring pekfingret. Att hon lätt kunde få panik i alltför trånga utrymmen valde hon att låta bli att tala om.

Han log smått och granskade henne noggrant.
"Ska vi leta upp din kompis så jag lämnar dig ifred då?" föreslog han och försökte hålla inne flinet. Han granskade hennes rörelser och fick lust att pilla med hennes hår, det såg så mjukt ut. Han skakade av sig tankarna om hennes hår och såg på hennes ansikte igen.

Kay tyckte att det lät som en bra idé men hon misstänkte att Liv vid det här laget hittat någon hon var upptagen med, och Kay ville inte gå och störa bara för att hon inte kände någon annan här. Dessutom hade hon inte fått något dåligt intryck av Jason och skulle inte ha något emot att umgås en stund till med honom.
"Vad fick dig att presentera dig för just mig? Det var Olivia som gick in i dig men ändå valde du ut just mig," frågade hon nyfiket.

"Inte för att vara dryg men Olivia verkar som vilken annan tjej som helst. Du däremot verkar intressantare. Inte lika alldaglig." log han snett och ryckte på axlarna. Han tyckte verkligen att Kay var intressant, hon var enormt vacker också. Han log snett och drog handen över ansiktet.

Hon kände hur kinderna hettade till och tittade ner i golvet. Typiskt henne att rodna. Men till hennes försvar så var hon ju inte van vid att få komplimanger - åtminstone inte från någon kille som Jason. Hon hade inte trott att han skulle lägga märke till henne: det var ju alltid Olivia som syntes och hördes.
"Varför det? För att jag inte är lika utåtriktad som majoriteten här?"

Jason skrattade lätt åt hennes urgulliga reaktion och svar. Han tog ett litet steg närmre och smekte hennes kind.
"För att du inte skriker efter uppmärksamhet som majoriteten här. Du anstränger dig inte för att synas, vara vacker eller något. Du bara... Du försöker inte ens men ändå tar du varje tjej i det här huset." log han och ryckte lätt på axlarna. Han tog bort sin hand från hennes kind och tog en klunk från muggen.

Då hon kände hans hand mot hennes kind stelnade hon till. Han var minsann inte blyg av sig. Men hon kände sig ganska så trygg i hans sällskap och slappnade av en aning. Hon tittade istället upp på honom för att få ögonkontakt, sökte efter minsta lilla tecken på att han skojade med henne.
Det som kändes som ett magiskt ögonblick var strax över och hon sög fundersamt på sin underläpp.
"Du ser inte ut som någon som brukar leta dig till lokalfester," påpekade hon efter en stund, bara för att ha någonting att säga så hon slapp svara på det han sagt.

Jason granskade hennes ansikte och log sedan snett. Hon var hur gullig som helst.
"Jag brukar inte vara på lokalfester. En kompis är här, skulle skjutsa honom nånstans. Vet du vart Philip är?" log han snett och svepte i sig det sista i muggen. Tänkte ta hand om honom snabbt och sen komma tillbaka till Kay igen.