[Privat] LunaLovegood:) & Miranda Black

Okej.

Lexi tog för sig av maten och slängde en bit kött i elden.
"Till Zeus", mumlade hon och återvände till sin plats.

Merida. skulle börja äta när hon kom ihåg att offra mat till gudarna.
"Till Athena." sa hon och den välbekanta doften av kakor, cola, choklad, tacos, kebab, ja allt gott.
hon satte sig, och högg in.


Du jag har en bra idé, att när vi är klara skulle jag kunna göra en ff av det? är det ok?

Lexi åt av maten och det smakade bra. När alla ätit klart meddelade Keiron att vi skulle spela fånga flaggan imorgon. Alla jublade och började viska planer till varandra.

(ag vet inte riktigt. Är inte så mycket för att skriva fanfictions och folk kan läsa rollspelet om de vill)

Nästa dag var det dags för fånga flaggan. Det var Athena och Ares stuga som bestämde lagen. Athenas stuga var röda laget, Ares var blå.
I det blåa laget var det Afrodite, Poseidon, Hermes och Hefaitos, också Ares såklart.
Röda laget var Athena, Zeus, Dionysos, Demeter och Apollon.
Dem började med att lägga upp planer.


Jag brukar skriva fanfiction, men om du inte vill så...

"Jaha vad säger ni? Athena1 har väl alltid en plan eller?" Lexi skrattade. Hon drog fingrarna genom håret och log.

"Jo, så här gör vi..." sa Annabeth lite arg över att Lexi hade sagt det där.

Tillslut visste alla om planen. Merida var en den av gruppen som skulle uppehålla det blåa laget medan Annabeth och några till skulle ta flaggan.
Merida var nöjd med sin position. Hon var bra opp att uppehålla andra och...
Keiron blåste i visselpipan. Matchen var igång.

Lexi fram bakom Annabeth med sitt svärd i handen. Hon tog långa steg och det kändes som att flyga, vilket hon i princip gjorde. Det hördes skrik och rop en bit bort i skogen och hon undrade vad som hände där.

Merida tittade bakom sig. En tjej från Demers stuga hade fått ett spjut i benet. Hon visste planen, fortsätt. Det ville hon inte, men hon gjorde det ändå.

Lexi som sprang några steg bakom Annabeth såg hur ett par Ares ungar kom från sidan med svärlden redo att hugga. Med en kraft ansträngning lyckades hon blåsa de hårt med en vind så att de satte sig på rumpan.

Bra, tänkte Merida, röda laget kommer efter oss. Hon sprang fortare. Snart skulle dem panera flaggan och det röda laget skulle fatta att blivit lurade och då skulle Annabeth eller någon annan redan tagit flaggan.