Privat mellan Masato och supermugglaren

Nimueh var ute och red på en stor säng som tillhörde alvernas rike och hon älskade att känna vinden i håret.
Hon stannade vid en liten sjö och hoppade av och gick fram till vattnet och gick snart i för att svalka fötterna lite.

Jag hade rullat så mycket att jag inte kommer inte ihåg var jag är,jag hoppar upp och ser mig omkring.

Nimueh hade en känsla av att något skulle hända idag.
Hon visste inte vad bara.
Men hon hörde en frustning från sin häst men log baa.

Så såg jag en flod,jag hoppade i och simmade till andra sidan.

Nimueh satte sig ner på kanten av vattnet och började sjunga på en låt som hon älskade.

Då såg jag en häst.Jag visste inte vad jag skulle göra,men mina ben styrdes åt det hållet.

Nimuehs häst stod och betade när den hörde något och lyfte på huvudet och frustade.

Nimueh själv slutade sjunga och såg en flicka närma sig.
Hon hade aldrig sett henne på denne äng t idigare.
Var det ens en alv?

Så såg jag nåt konstigt,det såg ut som en människa,fast lite vildare.Personen hade spetsiga öron och en pilbåge på ryggen.
Jag försökte få mina ben att sluta gå men det gick inte.

Nimueh gick fram till sin häst men kollade på flickan som närmade sig.
Hon verkade på något sätt förtrollad på nåt sätt.
Plötsligt såg hon att flickan inte hade samma sorts öron som hon hade.
Det var en människa.
Vad gjorde en människa här?

Då fattade jag.Det var en Alv.Så äntligen fick jag kontroll på fötterna och sprang iväg.