Privat mellan Masato och Bella<3

Pocahontas hoppade upp på en gren och tänkte på en dröm som hon haft de senaste nätterna.
Om en kvinna som påminde mycket om henne själv.
Men varför skulle hon vara i hennes drömmar?

Louise hade alltid haft en dragning till djungeln. Önskan att få åka dit speglades ofta i hennes drömmar. Den här natten drömde hon att hon var i djungeln, och såg sig själv i en spegel utan ramar. Nästan som en dubbelgångare av sig själv.

Pocahontas såg sin moder en bit bort, ja hon såg den gotillan som sin mor eftersom den gorillan hade tagit hand om henne så länge hon kunde minnas.
Men pocahontas visste att hon var annorlunda eftersom hon hade inte hår på kroppen som de andra i sin flock

Louise berättade sin ovanliga dröm för sin mor. Hon hade förväntat sig ett svar som lät ungefär så här: "Jaha, vad tror du det kan betyda?"
Men istället började hennes mamma vrida sina händer och svarade med allvarlig röst.
"Jag tror det är dags vi pratar om en sak."

Pocahontas somnade efter en stund och började återigen drömma om samma flicka igen

Hennes mamma berättade om en familj. Familjen hade två döttrar, ett tvillingpar. De var överlyckliga, ända tills en dotter plötsligt försvann. Hon hade tagits ifrån dem, och de visste inte av vem eller varför.
Hon hade en syster.

Pocahontas vaknade med ett ryck och hoppades att hon skulle få träffa personen hon drömt om så länge.


(Hejsan, om jag får fråga, välj själv om du vill svara eller ej, jag tänkte bara fråga, om varför du är inne så lite)

Louise blev arg. Riktigt arg. Vansinnig, rent sagt.
Aldrig hade hon skrikit så på sin mamma. Hennes föräldrar hade hemlighållit hennes tvillingsyster från henne. Att de hade modet!
Hon sprang in i sitt rum och smällde dörren efter sig. Direkt satte hon sig vid datorn och började söka på mysteriet om hennes syster.

Pocahontas såg till att flocken hon bodde i såg trygg ut innan hon begav sig till stranden.
Hon suckade, fanns det en värld på andra sidan havet eller var denna plats den enda?

Hon fick fram en artikel, skriven tre dagar efter hennes födelsedag. Hon stirrade på namnet som stod längst ner.
Hennes fingrar gled snabbt över tangentbordet. Snabbt sökte hon på Mikael Eriksson, journalisten som följt fallet om den förlorade tvillingsystern.

(Hej! Råkade skicka iväg förra meddelandet haha! Jo, jag har inte vart inne så mycket då det är rätt mycket som händer, skola och andra problem. Men jag försöker vara inne ofta, även om det inte går så bra haha)