Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

Jag hörde röster ut i från korridoren. De andra var nog redan vakna. Varför var de tvungna att låta så mycket, fattar de inte att jag vill sova. Har de ingen respekt allas. Det är ju bara mina polare som respekterar mig.
Så min bästa polare Edward.




NU ÄR DET uniquorn tur

Jag har alltid varit en morgonmänniska, riktigt hoppar upp ur sängen på morgonen... Jag log mot mig själv i toalettspegeln. Skulle någon kunna tro att Edward är en morgonmänniska?
Jag såg framför mig hur jag skulle gå ut från badrummet. Varför skulle just jag få förmågan att se in i framtiden? Jag blir tokig!

Nu är detallyson

Jag vaknade över att höra röster från korridoren. Jag gick upp ur sängen och började klä på mig. När jag öppnade dörren såg jag att väldigt många var i korridoren. Jag såg Molly stå och prata med Edward.

När jag tagit på mig den prickiga klänningen och satt upp håret i en hög tofs gick jag ut i korridoren. Molly, Edward och Sky stod i korridoren.
"God morgon" sa jag och fortsatte nedför trappan ned till frukosten.

"Godmorgon." mumlade ja tyst och följde efter Eliza till frukosten.
Jag satte mig tyst på en plats och väntade till Miss Peregrines kom ner.

Jag gick ner till frukosten tillsammans med Molly. Vi diskuterade ivrigt om gårsdagens ljusshow. Miss Peregrine hade satt på grammofonskivan några sekunder för tidigt.
"Jaja", sa jag, "vi får ju ändå se det inatt igen."

Kom nu Edward så sätter vi oss. Inte nära små barnen sa jag och kollade mot claire och Olive. Vi satte oss ner och började äta. Vad ska vi hitta på idag frågade jag Edward. Kanske reta den där lilla fjanten enok o connor sa jag hopfullt. Jag stör mig så på honom

"Kan vi gå ner till stranden sen?" frågade Emma som satt bredvid mig. Hon stod mig närmast sedan starten då hon hjälpt mig.
"Visst", svarade hon och vände sig sen till Hugh som ryckte i hennes tröjärm.
"Sky, vill du följa med mig och Emma till stranden sen?" frågade jag och kollade mot hennes plats.

Är det försent att joina?