Ded Crump (PRS: wisty + to

Donald ryckte nästan till när Ted Cruz rörde vid honom. Hur skulle han reagera på detta? Han satt helt stilla tills hans motståndare hade tagit bort sin hand igen, och då insåg han att han knappt inte hade uppfattat vad Ted hade sagt. Han kände sig plötsligt – nervös? Det var ingenting han tidigare hade upplevt, men det enda ordet han kunde komma på för att beskriva det, hur han inte hade någon aning om vad han skulle säga, och hur det liksom fladdrade i magen på honom. Någon annan hade kanske beskrivit det som fjärilar, men det var inget uttryck han var bekant med. (Sedan skulle det ju såklart också bara kunna vara burriton.) Han försöker glömma känslan när Ted fortsätter prata.
"Det kan vara en svårighet, om vi ska fortsätta vara... vänner." Trump nickar långsamt, han håller med. Ordet "vänner" får honom att känna ytterligare något han inte kan identifiera, och han bestämmer sig för att detta är alldeles för mycket konstiga känslor på en dag. Hur kan Ted ha den här effekten på honom? Efter en sista tugga av sin mat vinkar han till sig notan, betalar både för sig själv och för Ted, (utan att ge dricks), och lämnar restaurangen efter ett hastigt "Detta var trevligt, jag måste gå". Han känner fortfarande värmen från Teds hand på sin, men han ignorerar det bestämt.

___

(alltså vad är tempus ens vem vet.........)

På vägen hem från Taco Bell började det regna och Cruz lät regndropparna falla ned över hans dyra kostym, möjligtvis förstöra den. Folk omkring honom skyndade sig undan från regnet, men Cruz gick bara – tills han självklart nådde bilen som skulle köra honom hem, men för en stund så kände han det kyliga vädret omkring honom. När han satt sig i bilen så kände han värmen i hans hud som gjorde så hans ansikte rosade upp lätt, och han blev körd hem under inga speciella omständigheter. Resten av kvällen blev han utfrågad av sin fru. Vad de gjorde, vad hade Donald sagt, vad skulle hända... Cruz brydde sig inte för att svara, mumlade ord fram från en stängd mun medan han försökte skriva på ett tal eller fokuserade på att kolla på nyheterna, de om det fanns något att vinkla åt hans fördel. Efter ett mindre antal timmar så låg de där, bredvid varandra i sängen och hans fru släckte lampan och brydde sig inte ens för att godnatt efter den otrevliga attityden som hade funnits i hemmet efter hans möte med Trump. Cruz låg vaken en stund för att tänka, på vad allt betydde. Men trött som han var efter en lång dag så slöts hans ögon tillslut och han somnade in till drömmarna om ett annat liv, utan politiken och utan hans fru – ett liv tillsammans med Donald Trump.
___

(håller med dig!! tempus. yaup)

Donald Trump var på ett sämre humör när han kom hem än vad han hade väntat sig. Som tur väl var så hade han ingen särskilt nära relation till sin fru, han hade inte orkat fejka något intresse för henne just nu. De hälsade kort på varandra, hon frågade hur hans möte med Cruz var, han svarade vagt att det var okej, och låste sedan in sig i sitt arbetsrum för att tänka (och att tänka var något han inte gjorde särskilt ofta.)
Det var ett av de finare rummen i hans hem, och alla andra rum var ändå också fina – han var ju rik – och han trivdes där inne. Idag kunde han dock inte njuta av utsikten från de stora fönstren, eller lädersoffan, eller något annat av det som han vanligtvis älskade. Han hällde upp ett glas whiskey från minibaren han hade därinne, läste lite på nätet om debatten från tidigare under dagen, slog på tv:n och bläddrade bland kanalerna, men inget kunde distrahera honom. Han hade bara Ted Cruz på hjärnan, och det frustrerade honom otroligt mycket. Efter ytterligare några minuters försök till att göra något annat satte han sig ner i skrivbordsstolen framför datorskärmen igen. Han öppnade webbläsaren, Internet Explorer, skrev "Google" i Bings sökfält, och skrev sedan långsamt in "Ted Cruz smile" och tryckte på bilder. Han kunde inte hjälpa att han log brett för sig själv när han gick igenom bilderna, som en stereotypisk flicka i tidiga tonåren med en crush. Hur skulle han hantera detta?
Han gick och lade sig kort därpå, och drömde om sin opponent.

Dagarna efter mötet med Trump var långa, men de kändes som de repeterades efter varandra. Rutinerna kändes att de kom tillbaka på plats efter mötet. Äggröra och bacon till frukost, där efter gå igenom och leta efter den perfekta kostymen att ha på sig under dagen när han skulle ytterligare hålla ett tal för att inspirera det amerikanska folket att rösta på honom i valet av den republikanska kandidaten för president. Dag in och dag ut så repeterade han sina åsikter och kunde inte undvika att försöka få honom se bättre ut än sina opponenter, bättre än Trump. Trots det kunde han inte sluta se honom i sina drömmar, sluta tänka på honom under alla timmar på dygnet han ej behövde spendera att tänka på annat. Allt annat i hans liv var som bortblåst, det kändes meningslöst att hålla uppe charader som tidigare. Han behövde omfamna sitt riktiga jag och det visste han att han ej kunde i närheten av hans fru och barn.
En dag så fann han sig i Donald Trumps närvaro igen. De befann sig i samma delstat för första gången på minst en vecka och försökte argumentera om varför just de skulle vara den perfekta kandidaten. I förklädnad av Donald Trump merch och en "Make America Great Again" keps så gick Ted Cruz på ett av Donalds event. Självklart var det många demonstranter på plats och i Cruzs ögonvrå såg han ett bråk bryta ut. Atmosfären över händelsen fick Cruz att känna på sig att det var som vardagsmat på dessa event och tänkte inte mer på saken. Folk försökte bara skapa problem för Trump, när sanningen var att han inte alls var så illa som de trodde. Utan att fundera på saken mer så smög han sig oupptäckt på eventet och positionerade sig i utkanten av folkmassan som väntade otåligt på Mr Trump att komma ut och hålla sina tal. Ted hoppades på att Donald kanske skulle se honom och att de skulle få talas vid återigen, efter en lång tid isär.

Tiden efter Donald och Teds möte gick alldeles för långsamt, tyckte Trump. Han kom på sig själv konstant med att försöka få dagarna att passera snabbare, och han låtsades inte om det men han funderade hela tiden på när han skulle få se Cruz nästa gång. Vid ett tillfälle kollade han till och med upp datumen och platserna för hans kampanjturné för att se vart hans motståndare befann sig för tillfället, men han stängde ner sidan innan han hunnit se någonting. Trots allt det, var han ändå inte beredd på att träffa honom igen, och det skedde tidigare än hade förväntat sig.
Trump skulle ännu en gång förbereda sig inför ett tal, vilket han i princip ansåg att han kunde göra i sömnen nu, så han var inte alls nervös. Ändå kände han sig inte i närheten av lika självsäker som han hade varit innan debatten mot de andra republikanska kandidaterna för någon vecka sedan – debatten mot Ted Cruz – det var nog inget hans publik märkte, men han kände det själv. När det var dags för talet levererade han det perfekt. Precis som på alla hans event fanns det protesterande liberaler i folkmassan, men det var inget han inte kunde hantera. Det var inte förrän framåt slutet som han kom av sig. Han tyckte att han hade sett någon bland alla åskådare. Han tyckte att han hade sett Ted Cruz.
Han kunde egentligen inte vara säker, mannen stod långt bak, dold av alla andra Trump-supporters, och han gömde sitt ansikte under en keps. Trump visste inte hur, men han kunde ändå svära på att det var Ted. Vad gjorde han här? Donald tog en klunk vatten ur ett glas som stod på podiet och lyckades sedan på något sätt hålla färdigt sitt tal och gick av scenen till vrålet av publiken, applåder från tusentals människor (och ett antal buanden som han inte ens hörde.) Under normala omständigheter hade han känt sig fantastisk efter något sådant, men det gjorde han inte alls nu. Han ställde sig vid ett fönster backstage där han kunde se folket lämna byggnaden, och både hoppades och hoppades inte på en till glimt av Ted. Han ville verkligen träffa honom igen.

Det var svårt för Ted att hålla sig kontrollerad under Donalds tal, både ur positiva och negativa aspekt. Vissa stunder under talen så höll han inte med och var tvungen att hålla sig ytterst still för att inte visa hans åsikter. Irriterad över hur lite han nämnde de kristna, hur de skiljde sig till viss del. Men när han höll med så var det inte svårt att svepas med folkmassan som skrek som galna fangirls över Donalds politik. Efter att eventet var över så lämnade Trump scenen och massan av folk skingrades sakta men säkert, dock så rörde sig Ted Cruz mot scenen och mot där Donald Trump stod förut. Med tanke på hur få folk som var kvar så brydde sig Ted inte allt för mycket om ifall någon visste han var där eller inte. Innan han kom allt för nära scenen stoppades hans av security, men när de såg vem han var och hans motivering till att dyka upp (som var att diskutera politik med Mr Trump) så följde de honom backstage och där såg han honom, Donald Trump. Det hade varit ett tag och en känsla i Teds inre var värmande. Han tog modet till sig för att vara den första att tala.
"Donald."

Donald frös till när han hörde sitt namn. Han vände sig snabbt om och fick syn på mannen han, well, bokstavligen hade letat efter. Att se Ted Cruz såhär nära efter så lång tid var mycket bättre än att se honom på avstånd, och redan då hade Donald blivit näst intill mållös. Han betraktade honom försiktigt – hans mörka hår (som han visste vanligtvis var prydligt kammat i en sidbena, men det kunde han inte se nu under kepsen), hans stora näsa, hans läppar, renrakade ansikte, hans ögon. Och så t-shirten med texten "Trump 2016", som gjorde att han kände sig mer smickrad än han ville erkänna. Han slog undan den tanken – det var självklart bara en förklädnad för att inte bli igenkänd av publiken. Sedan insåg han att det kunde vara bra att svara på tilltal, och tvingade fram ett artigt leende.
"Hej, Ted," svarade han, och kände sig konstigt glad över att de kunde tilltala varandra vid förnamn nu.

Ted Cruz kollade ned i marken, försökte gömma sitt alien–lika leende. Han tog av sig kepsen och höll den till hjärtat, men inte innan han skakade på sitt bruna hår. Det kände som det gick i slowmotion när håret rörde sig och när Cruz tyckte det räckte med att försöka vädra bort hur hatten hade förstört hans hår så slutade han. Cruz borstade i ordning hans bena innan han närmade sig, fortfarande med hatten intill bröstet.
"Donald", sa han igen, fast denna gång med desperation i rösten. Det känns som världen står still medan han fortfarande rör sig framåt, mot Trump. Det kändes som en dröm, ett tillfälle som han hade tänkt på många gånger. Tillslut så stod han där, någon meter ifrån honom. "Hur står det till?"

Donald iakttog som förstenad när Ted tog av sig sin keps. Han var säker på att han kunde känna doften av Teds schampo när han skakade om sitt hår, och det enda Trump kunde göra var att svälja hårt och bara stirra. Hans blick gled sedan långsamt neråt från hans frisyr till hans bröst, där han höll den nu avtagna kepsen intill sitt hjärta. Han kunde inte längre läsa texten från den här vinkeln, men han funderade på det han visste stod där - Make America great again. Det var då han insåg vad han verkligen ville göra, något som funnits i hans bakhuvud sedan han mötte den andra presidentkandidaten under debatten på CNN. Han hade inte ens varit medveten om det tidigare, men det kändes så självklart nu när han bestämt sig. När Cruz började komma närmre tänkte Trump att han kanske också hade tänkt exakt samma tanke, men istället öppnade han munnen och började prata, och det var helt fel. Donald ville inte prata nu. Han väntade i vad som kändes som en evighet men i själva verket nog bara var några sekunder, innan han – utan att tänka för mycket på det – tog några snabba steg framåt, slöt avståndet mellan dem, och pressade sina läppar mot Teds.

_____

(DEN SISTA MENINGEN KÄNDES VÄLDIGT GROSS ATT SKRIVA JAG BEHÖVER EN DUSCH)

(detta är så fucking gross vill kinda spy, holy water PLEASE)

Ted blir chockad av kyssen, att känna Donalds läppar mot sina. Det kändes som elektricitet sköt genom hela hans kropp, som om alla fjärilar släpptes ut genom den känslomässiga handlingen. Ted frös i plats. Under en sekund undrade han om han borde låta sig tillbaka, säga nej – men istället kysste han Donald tillbaka. Värmen spred sig över hela Teds kropp och han kunde känna hur huvudet blev lättare med varje sekund. Han lät sig själv stå där, läppar mot läppar, med Donald i vad som kändes som en evighet innan han drog sig tillbaka. Direkt for hans fingrar upp mot hans läppar, precis som det inte hade hänt. Sakta började han låta sin blick vandra upp för att möta Donalds, men hann knappt dit innan lusten kom tillbaka och han slängde Donald in mot väggen och började aggressivt kyssa honom andlöst.

(AHHHHHH SPPYYYYRRRR)