PRS med Missy

Jag duschade och satte på mig svarta jeans och en svart sweatshirt. Jag borstade mitt hår och duttade consealer under ögonen. Smink hade aldrig varit min grej. Jag satte på mig mina converse och tog min väska. Jag mötte upp Mike i korridoren utanför. Han var också en YouTuber. Vi började gå ner till frukosten. Jag var ingen morgonmänniska så jag gäspade och sträckte på mig.

(Ska dem känna igen varran eller så?)

Jag hade fått min frukost och satt och åt på den samtidigt som jag kollade runt på mobilen. Jag såg en del andra youtubers som också skulle till VidCon men jag låssades som att jag inte märkte de. Jag skulle ändå se alla senare.

(Jaa)

Vi gick ner för trapporna och in i matsalen. Jag stod och stirrade på all mat. Ovanorna från när jag var elva satt kvar och jag åt inte mycket. Jag försökte att lägga upp mat på tallriken som jag höll i mina skakande händer men hjärnan sa åt mig att låta bli. En röst hade vaknat i mitt bakhuvud och viskade åt mig att gå där i från.

Efter ett tag kom det en liten tjej med brunt hår och ljusa ögon.
"Är du Cassandra, CassandraSings?" frågade hon på engelska med franskbrytning.
"Jupp", svarade jag.
"Kan jag få ta ett foto?" frågade hon blygt och jag nicakde. Hon hoppade nästan till och ställde sig bredvid mig och snappade ett foto på sin mobil.
"Tack, hejdå, ses på vidCon sen, kanske", sedan sprang hon iväg innan jag hann säga npgot.

Jag tog lite mat och en kopp te. Jag letade efter ett bord att sätta mig vid. Det satt YouTubers utspridda över hela rummet. Jag tittade mig omkring efter en plats och suckade. Jag hatade att välja plats.

Jag bestämde mig för att gå ut en liten runda och kolla runt. Jag reste på mig, grabbade tag i väskan och brickan och gick ut efter att ha lämnat brickan.

Jag satte mig ner vid ett tomt bord och stirrade på tallriken. Mike satt sig mittemot mig och började äta. Efter en stund gav jag upp och gick och lämnade allt.

Tiden gick och öppningen närmade sig. Jag stod utanför och väntade på att få gå in.

Jag gick till lokalen och kände nervositeten krypa i mig. Det skulle bli roligt. Jag skulle få träffa alla prenumeranter. Jag hade sett fram mot det här väldigt länge.

Jag vickade på tårna och efter ett tag öppnades dörrarna. Jag tog ett djupt andetag och gick in.