PRS mellan Zora och Luna_rav

Christoffer lägger sina armar om henne och stryker handen lugnande över hennes hår.
"Det kommer bli okej.." viskar han till henne.

Alexandra skrattar till lite och känner hur hennes kinder blir allt varmare.
"Jag vet, förlåt" svarar hon.

Emily gömmer ansitket i hans fman
-jag e rödd
viskar hon tyst frma nu och bröt helt ihop nu intil lhonom och gömmer naistke hent hos honom.
-förlåt
-sfnytar hon frma



Josh flinar lite
-man lär sig efter ett tag
sa han retligt ochsåg på flcikan

"Du behöver inte be om ursäkt.." viskar Christoffer och kysser henne på huvudet. "Vi går någon annan stans, okej?"

Alexandra ser på honom och skrattar till.
"Jag antar det" svarar hon. "Men tack för hjälpen i alla fall"

Emily nikcar ytst och kollade tyst på honom
-det känns som det e som mitt fel, att lalt detta hände
mumlade hon tyst fram
-vil ldu jag tar bort det gör jag det helt klart.
sa hon nu och såg på honom.


Josh flinr och nickar
-det e så lite så.
sa han retligt
-josh förstens
sah na snllt

"Kom.." säger Christoffer och börjar gå mot skolsystern med armen fortfarande om henne. "Vi får prata om det här tillsammans, okej?"

Alexandra ser på honom och ler tillbaka.
"Alexandra, men de flesta kallar mig för Alex" svarar hon.

Emily gick tyst med honom bara och tänker.
-jag vet men jag vill inte tvinga dig till något.
sa hon nu tyst och kolalde på honom snabbt. hon hade redan räkant ut vart han gick med henne meot.


Josh log till
-Alex blir det.
sa han flianr mjukt
-men du Alex vi börjar snart så jag måste gå
sah an

Christoffer sätter henne sakta ner på en liten bädd utanför skolsystern. Lugnt sätter han sig ner bredvid henne.
"Här kan vi i alla fall prata ostört.." mumlar han och vänder blicken mot henne. "Vad du än vill göra, står jag vid dig till 100%"

Alexandra nickar och ler lite.
"Okej, vi ses väl.." svarar hon och ser på honom.

emily kollade på honom
-jag vet typ inte vad jag vil göra, du inser inte vad som flrsgår i mitt huvud. att döda ett barn gör ont i mig, att behpålla det känns som jag tvingar dig bli papa. jag menar min skolgång, rykten, Felix. Allt. just nu vill jag bara dra täcket över huvudet
mumlade hon och var nära gråt igen.


Josh kollade på alecandra och log och gick tyst för bi henne och gick till sitt skåp. han tog sina saker fort och gick meot sin lektion, han tyckte ärlgit dne jtjen såg bra ut

Christoffer lägger handen på hennes rygg och stryker den.
"Jag vill inte pressa dig till något.. men jag kommer vara med dig, vad du än väljer och dina vänner kommer också vara det.. Du behöver inte oroa dig över det" säger han och ler lite mot henne. "Och du tvingar mig inte till något, jag vill vara med dig"

Alexandra ser efter honom och sväljer hårt. Hon ser ner i golvet medan hon går till sitt skåp för att hämta sin skoldator, hon har inte sett Emily någonting under dagen. Hon stänger skåpet efter sig och börjar gå till lektionen.

Emily kollade på sin kille tyst.
-För jag kan inte ta bort barnet Christoffer, jag känner mig som en dräpare. jag vet redna mamma kommer stötta men pappa kommer säerkligen tpy ta ett försök att mörda mig.
mumlade hon tyst och såg på honom
-men vill du ta ett ansvar över ett bar?
fårgade hon


Jos hgick in i sitt klassrum tyst och satt sig, vart e Christoffer idag? han såg hononm senast igår och att Emily stack ifrån honom