Jag och Emma07

Louisa vände tillbaka blicken mot Thomas och nickade långsamt. "Ja, och du heter Thomas, eller hur?" Hon ville inte verka för konstig som redan visste hans namn. Det var inte långt kvar till skolan nu. De var redan innanför skolans gränser.

Han nickade.
"Jajemän." vagnen började sakta in, de var så gott som framme nu.
"Är det bara jag som faktiskt längtat tillbaka?" frågade han med ett leende. Han började tina upp något nu när han äntligen var tillbaka på skolan igen. Visserligen hade han det bra hemma också, men det var alltid roligare på skolan med kompisarna.

Louisa log och skakade på huvudet.
"Nej. Jag har längtat i en månad nu. Hemma är ju bra. Men det lever aldrig upp till Hogwarts." Svarade hon och drog handen genom håret. Vagnen hade stannat och runt omkring henne så började området fyllas med glada elever.

Han log och skakde på huvudet.
"Aldrig. " vagnen hade stannat och han tig tag i sin väska, gjorde sog beredd att stiga av. Han slog ut med handen mot öppningen.
"Damerna först", sade han med ett leende.

Louisa reste på sig och tog tag i sin väska . Hon log mot Thomas. "Värst vad du var en gentleman då. Tack!" Sade hon och skrattade lågt innan hon klev ner från vagnen. Syrsorna spelade i bakgrunden och det var elever överallt. Facklorna brann lekfullt intill slottet.

"Man kan aldrig vara nog trevlig", sade han med ett flin och bugade spefullt efter att ha klättrat ned från vagnen. Där var fullt av elever och lärare som försökte ordna upp kaoset och få eleverna upp till slottet.

Louisa skrattade lågt och såg sig lättat omkring. Hon var hemma! Louisa kastade en blick mot Thomas och började gå mot portarna. "Så vad har du gjort i sommar då?"

Han ryckte på axlarna.
"Inte så mycket, egentligen. Vi var på VM i quidditch, men i övrigt har jag inte gjort något egentligen. Och du då?" gensvarade han. Han log litet inombords åt minnet, det hade varit riktigt roligt på quidditch vmet. Själv spelade han quidditch, och längtade till den första träningen samma vecka.

Louisa nickade och log. "Ähum, jag har inte riktigt gjort något heller." Svarade hon. Louisa var mugglarfödd, och hade därför ingen som helst kontakt med den magiska världen annars. Den stora hallen var upplyst av tusentals facklor, precis som vanligt.

Thomas log litet när de kom in i den stora salen, upplyst av massvis med flygande ljus. Fastän han varit i salen massvia med gånger slutade han aldrig häpnas över ljusen.
"Om du vill så kan du komma och sitta med oss?" frågade han Louisa.