Prs Merlin, TildeW & Shadow of hope

Willow himlade med ögonen.
"Samma ursäkt varje gång. Men nu när du är här kan du ju börja med att städa stallet! Prins Arthur kom precis hem från en ridtur och det är extremt smutsigt" sade den blonda kvinnan.
"Men... Är inte det Merlins jobb?" Frågade Alawa.
"Idag är det ditt!" Sade Willow.
Alawa han inte ens protestera förens Willow hade lämnat henne med en hink och en svamp i handen.

Alexandre blev extremt irriterad på den bestämande kvinnan, vem gav henne rätten att bete sig så där? Han bestämde sig att han kunde gå fram till den unga kvinnan och fråga om han kunde hjälpa henne. Efter någon halv minut så hade han kommit fram, "ursäkta jag såg hur... Kvinnan behandlade dig och tänkte fråga om jag kunde hjälpa dig med något?" Frågade han försiktigt.

Alawa såg upp på mannen som hade kommit fram till henne.
"Jag.. Du behöver inte om du inte vill men, jag skulle verkligen uppskatta det!" Sade hon och log svagt.
Hon hade aldrig blivit bemöt på det här sättet av en främling för.

Alexandre log mot henne, "jag hjälper dig gärna, jag har ändå inget bättre för mig, och att titta på de där riddarna gör än inte direkt produktiv" sa han och kollade bort på dem innan han kollade tillbaks på kvinnan.

Alawa räckte snabbt fram handen.
"Jag är Alawa förresten, Alawa Rhode" sade hon och log svagt. "Jag har inte sett dig här förut".
Hon försökte sitt bästa att hitta ett minne med den unga mannen, men lyckades inte såvidare bra. Det ringde ingen klocka.

Alexandre skakade hennes hand med ett leende, "trevligt att träffas Alawa, jag är Alexandre Roux" han hoppades verkligen inte att den här kvinnan var väl utbildad i adel för han ville inte ses som andra såg honom när de visste vilka hans familj var, han ville inte bli behandlad högre än någon annan, "nej jag har bara varit här i någon vecka tror jag" svarade han på den sista biten.

Alawa nickade sakta. Hon började tillsammans med Alexandre gå mot stallet, hennes steg var långsamma och benen var ömma efter allt springare upp och ner.
"Du behöver inte göra det här, jag är vann vid att göra smutsjobben" sade hon.
Och det var samt, Willow hade alltid, och kommer förmodligen alltid ha ett problem med Alawa. Ingen visste direkt varför. Vissa påstod att det var för att kung Uther tyckte bättre om Alawa än Willow, eller att hon gjorde ett bättre jobb. Vissa hade till och med sagt att det var för att Arthur hade bett att få Alawa som privatjänare.

"Nej jag kanske inte måste men jag vill, ingen ska behövs behandlas så där" sa han tyst och kollade på det som måste vara stallet. Han öppnade dörren och ställde upp den. Han kollade på hästarna och de var alla väldigt vackra, man kunde verkligen se att de tillhörde kungligheter. Han kollade runt för att hitta det där rummet där man hade spaden och skottkärran och hittade det på ena sidan. Han gick dit och tog ut dem, han log mot Alawa och flyttade en av hästarna från sin spilta så han kunde börja städa den.

"Så, berätta lite om dig själv" sade hon och såg på Alexandre. "Och säg inte att det inte finns något speciellt att säga om dig, det finns det alltid".
Alawa hatade när folk inte ville berätta om sig själva, det kändes inte som om man lärde känna någon då. Hon flyttade på en av hästarna, ett vitt sto som hon hade för sig hette Rosé.

Alexandre suckade lite tyst när hans utväg försvann, "ja men det finns inte så mycket, jag rymde hemifrån när jag var 12 och har rest runt sedan dess fått pengar på alla sätt som jag kan för att överleva. Jag gillar att fäktas... Okej ja det är allt jag kan komma på. Nu är det din tur" sa han och log mot henne