{HPPRS} Lumos & Taggsvansen02

Hazel såg Max resa sig upp och hon följde honom med blicken innan hon tog upp sitt schema. "Vi har trollformellära med Hufflepuff som första lektion" Konstaterade Hazel nöjt. Trollformellära var hennes favoritämne efter försvar mot svartkonster. Hon åt upp det sista av hennes smörgås och reste sig upp. Hazel började gå iväg mot klassrummet med Emma och Julie hack i häl. "Du behöver inte stressa, Hazel!" Flåsade Julie. Men hon fick inget svar, för Hazel fortsatte att gå upp för trapporna tills de var utanför rätt klassrum. Hon tryckte ner handtaget och gick in.

Jag gick mot trollformeläran fortfarande med Hazels ansikte inetsat på min näthinna. Jag var ganska tidig dit så jag tog av mig min väska och lade den på golvet för att ha något att sitta på. Jag lade huvudet i händerna och satte mig och stirrade på andra sida av korridoren i väntan på att Flitwick eller en annan elev skulle komma, kanske Hazel

Hazel gick tvärs över klassrummet och satte sig vid ett bord vid fönstret. Hon gäspade lågt, hon var fortfarande rätt trött. Klassrummet fylldes långsamt med elever och tillslut kom även professor.Flitwick.

Jag gick in i klassrummet och såg var Hazel satt. Jag ville inte sitta för nära men inte för långt bort och som tur var fanns det en ledig bänk två platser från henne. När jag satt mig stirrade jag ut i tomma intet i väntan på att Professor Flitwick skulle börja lektionen.

Hazel såg på Professor Flitwick. Han hade börjat prata om dagens lektion. "Idag så ska ni träna på att sakta ner föremål. När ni vill göra det här så säger ni "arresto momentum". Jag vill att ni sitter i grupper för att ge varandra kritik. Hazel och Max, ni kan sitta ihop." Sade han med sin pipiga röst.

Professor Flitwick fortsatte att dela in alla andra och det blev genast ett muller när folk placerade om sig.

"Hej." Sade jag lite akward när jag satte mig bredvid henne men precis när jag satt mig ned kom jag på att vi behövde kuddarna som vi skulle öva med.
"Accio kuddar!" Sade jag, för lat för att resa mig upp.
Jag gav Hazel en av kuddarna och behöll en för mig själv.

Hazel såg upp från bordet när Max satt sig ner. Hon gav honom ett svagt leende. "Hej." Sade hon och tog emot den ena kudden. "Tack." Hazel läste i hennes bok. Det såg enkelt ut.

Hennes röda hår sken i solen och gulgröna ögon lös. Jag kände hur jag rodnade och vände tillbaka fokus till boken för att se hur vi skulle göra. ¨
"Vad var handrörelsen?" frågade jag försiktigt, jag hade inte riktigt uppfattat den när Professorn demonstrerade

Hazel kollade på boken. "Hm.. Man skulle bara vifta lätt med trollstaven." Konstaterade hon. Hon tog tag i hennes trollstav och kastade upp kudden i luften. Den började falla. "Aresto momentum!" Sade hon och viftade på trollstaven. Kudden började sakta ner.

Jag kastade också upp in kudde men han inte säga formeln innan den landade i mitt knä igen. Jag rodnade generat och skrattade lite. "Du verkar vara mycket bättre på det är än vad jag är." konstaterade jag och log mot henne.