PJ PRS [H@nna & Holytail]

Zack reser sig upp i bilen och slår huvudet i taket. Bilen tvärnitar och gör så att Zack kastas framåt och slår ansiktet i sätet framför. Tårarna gör att ha måste blunda, men han öppnar ändå dörren på sin sida och skriker åt Chelsea att ta sig ut medans han själv kastar sig ut på asfalten och skrapar upp armbågarna.

Chelsea agerar snabbt och slänger upp bildörren.
"Zack!" Ropar hon ut medans chauffören kliver ut ur bilen.

Zack ställer sig vinglande upp och vänder sig mot chauffören som håller ett ... svärd i handen. Allvarligt? Ett svärd? Hur i hela världen ... äh, glöm det! Säkert av samma anledning som chauffören bara har ett öga. Zack håller på att bli galen! Det är ända förklaringen! Så som hans huvud och armbågar bränner så kan han inte sova.
Han hade troligen stått där hela dagen och haft ångest över sin inre galenskap om inte monstersaken börjat gå mot hans lillasyster. Zack springer snabbt fram och ställer sig framför henne.
"Vad i hela världen är du?" skriker han och ser sig desperat om efter någon som kan hjälpa dom, men ingen ser vad som händer. Det är en helt övergiven gata och det finns ingenting han kan slåss mot chauffören med.
"Chelsea, göm dig bakom taxin!" säger han till sin lillasyster och hoppas för allt i världen att hon ska lyssna på honom.

"Nej! Du måste också ta skydd!" Skriker Chelsea hysteriskt och drar i hans tröja.
"Hag tänker inte förlora dig!" Säger hon.
"Han har ett SVÄRD!" tillägger jag skrikande.

Zack skriker inombords åt sin idiotiska lillasyster. Varför i hela friden måste hon gilla honom så mycket? Kan hon inte bara springa iväg?
På andra sidan gatan ser Zack en nedfallen gatuskyltsstolpe. Utan att tänka särskilt mycket så drar han med sig Chelsea över gatan och plockar upp den med båda händerna för att använda som ett vapen. Chauffören - eller - vad - han - nu - är - saken ler ett hemskt leende och närmar sig dom snabbt. Zack höjer stolpen, tar två steg framåt och hugger mot chauffören, men fastän Zack inte ens ser att sakgrejen rör på sig så träffar inte slaget. Istället så hugger chauffören med svärdet mot honom och skär upp ett sår i Zacks hand. Han skriker till och tappar stolpen. Som tur är så ser såret inte särskilt djupt ut, men det gör ont som in i .. ja, ni fattar.

Chelsea skrek till och tog pp en hyfsad stor sten. Hon siktade och kastade den på eeeeeeeeeh det ögda monstret? Men den missade med en millimeter. Hon hade aldrig varit nån vidare prickskytt.
Men det var tillräckligt för att avleda monstret från Zack.

Zack tog tillfället i akt och riktade en spark mot honom. Den träffade, men monstrets ben kändes som järn, och han skrek till av smärta. Han ramlade bakåt på marken och monstet högg med svärdet mot honom. Zack rullade undan i sista sekunden och hugget träffade asfalten ovanför hans huvud.

Ett ljud lite längre bortifrån fick Chelsea att titta upp.
En lång man med krulligt blont hår och lysande gröna ögon kom farande emot dom på en moped.
En räddning.
"HJÄLP!!!!" Skrek hon det högsta hon kunde och pekade mot monstret medans hon tog upp en sten och kastade den.
Mitt på ögat.

Zack ser omtöcknat mot gubben som kommer åkande på en moped. Han är rätt tjock, är klädd i shorts och en orange t-shirt och har krulligt, blont hår och gröna ögon.
Zack hade slagit i huvudet när han ramlade bakåt, och han känner sig rätt yr, så han är inte säker på om han skulle klara att ställa sig upp. Men han kan inte missa Chelseas fantastiska kast mitt i ögat på cyklopen. För nu vet han att chauffören är en cyklop. Han känner igen den från en sagobok som deras mamma läste för honom när han var liten. Zack har alltid gillat sagor, och äventyr, men han hade aldrig kunnat föreställa sig att hans första möte med en cyklopmonstersak skulle bli ett sånt totalt fiasko.
Zack är förvånad och sjukt stolt över sin lillasyster. Han har alltid varit bra på basket och alla sorters prickkastningssaker, men hon har aldrig varit bra på sånt. Men visst känns det lite ironiskt att deras liv just nu är i händerna på en tjock, medelålders gubbe på en moped.

Gubben tvärnitade och steg av mopeden. Han var ovanligt smidig för att vara en man som nog inte skulle ätit den där sista burriton.
Han hade med sig en väldigt ful och sliten hatt som hade behövts lagats för flera år sen eller iallafall ha slängts. Men det som var chockerande var att när han kastade den i luften. Den blev avlång och gullig och rätt som det var var det inte en hatt längre. Det var ett svärd.