Privat mellan Ripadal och 1233679

Några väktare såg en människa vid en å och gick närmare på deras lätta fötter.
Ån tillhörde deras rike och fick inte användas av mänsklia och av av gick så nära att de lätt syntes i vattnet

Jag pustade ut och kopplade Frasse. Plötsligt kände jag mig bevakad. Jag kollade mig runt. Jag såg någon stå bakom ett träd långt borta. Långt hår, långt skägg, någon sorts riddarkostym och ett svärd. Jag vred lite på huvudet och upptäckte att det fanns fler.

En av männen med spetsiga örona gick närmare och sa.
- Vad hör du här på vårt område....förbjudet område för din sort?

Detta är ett skämt tänkte jag och flinade.
- Vad flinar du åt? Röt mannen.
Jag stod blixtstilla och önskade att Frasse kunde låta bli att skälla.
- Tyst! Skrek mannen till Frasse medan han hotade med svärdet. Nu blev jag rädd riktigt.

Mannen gick närmare och tog tag i killen och sa.
- Du följer med oss till vår by och var glad om du får leva.

Han började dra med sig killen mot byn.

Jag vände mig om och såg Frasse springa bort i full fart. Hur mycket jag än försökte dra mig ur höll mannen fast mig stenhårt.

Den manliga aven drog honom med sig och de andra bildade led efter och de gick en bra bit tills de kom fram till en mur och vakterna öppnade porten och de gick in och innanför var en enormt vacker by fullt med varelser som aldrig sågs från människorna

Jag stirrade ut över byn. Det såg ut som ett sagoland! Rosenbuskar, stora svampar, småhus, och varelser som såg ut som männen som höll mig fast vackrare. Kanske var det ett sagoland jag kommit till?

Vakterna drog med honom till den största huset i byn och in i den.


Arwen gick i det stora huset och hörde några vakter och hennes pappa som gick bredvidm

Jag drogs in i ett stort och väldigt vackert hus. Inuti fanns det stora pelare, långa sidengardiner, och skålar gjorda av porslin. Var det ett slott jag kommit till?