PRS mellan Ripadal och Primrose Granger

Jag höll på att svimma. En drake här? Jag kunde inte hindra ett litet skrik och gick snabbt bakåt. Drakar var ju farliga, eller? Jag stirrade på den. Den var ju faktiskt ganska vacker ändå.
Jag slutade att backa och stod stilla. Jag hade tillbringat så mycket tid här. Jag trodde att jag visste allt, men tydligen inte. Det fanns en drake här!

Tandlöse såg på henne, hon var rädd för honom.
Om hon var rädd så skulle hon knappast flyga på honom.
Han höjde huvudet lite och la det samtidigt på sne och försiktigt så gick han närmare henne.

Hjälp mig någon, tänkte jag. Jag fortsatte backa. Jag gick snabbt med blicken på draken. Jag backade tills jag slog i ett träd. Jaha, nu skulle jag dö. Och om jag inte gjorde det (mot alla odds) skulle ingen tro mig. De skulle fortsätta tro att jag var ett freak och en nörd, s det skulle nog inte ändras för dom i alla fall.

Tandlöse stannade till tvärt men fortsatte sedan gå mot den rädda varelsen som nu med ryggen mot ett träd.
Han stannade bar någon milimeter ifrån henne och sänkte huvudet och började lukta på hennes fötter och ben, han tyckte att de luktade väldigt konstigt.
Han höjde huvudet och började lukta på hennes överkropp och ansikte.
Det luktade lika konstigt där och han ville prova hur det skulle smaka på tungan så han öppnade munnen och slickade henne från ansikte till fot.
Han han frustade och nästan nös då han kände en konstig smak på tungan.
Han backade genast, detta var absolut ingen varelse han skulle äta.
Aldrig i livet.

Jag spottade äcklat ut draksaliv ur munnen. Jag tittade mot draken, den hade slickat på mig! Jag hade trott att den skulle sluka mig! Men slickade drakar verkligen på människor? Jag stod kvar vid trädet och stirrade på draken. Allt blev bara konstigare och konstigare.

Tandlöse såg på henne nyfiket ocih såg plötsligt en älg komma ut från skogen.
Det hade tydligen inte märkt den konstig tvåbeninga varelsen och Tandlöse öppnade munnen och sköt sin attack mot älgen som direkt föll död och Tandlöse såg mot flickan och sedan gick han mot den döda älgen och slet ett stort stycke och tuggade i sig det.

Jag skrek till. Det här var ju barbariskt! Jag tittade bort och sjönk ner på marken. Det här var bara för konstigt. Men jag reste mig upp igen direkt efter att jag sjönk ner. Det här kunde ju bli en perfekt kompis. Jag gick sakta fram till draken och lade försiktigt en hand på ena vingen.

Tandlöse hade fortsatt och ätit då han kände en lätt tyngd på hans ena vinge och såg upp från det han höll på att äta och såg att flickan höll den där lilla konstiga saken på hans vinge.
Han morrade inte men såg vaksamt men samtidigt nyfiket på henne.

Jag höll kvar handen på drakens vinge. Det var i alla fall en fördel, den slukade mig inte. Jag titta fortfarande bort från den döda älgen och fokuserade på draken. Jag förblev knäpp tyst. Minsta lilla ljud så skull den kanske döda mig.

Tandlöse hörde plötsligt ett annat ljud inifrån skogen och han vände huvudet ditåt såg en större drake komma smygandes.
Ja den försökte i alla fall.
Men Tandlöse var kvick och snodde runt och flög upp i luften och det gjorde den andra draken också och Tandlöse flög på honom utan att tveka och eftersom Tandlöse var en skickligare flygare så vann hann han slagsmålet och den större draken flög skamset därifrån och Tandlöse landade intill älgen igen och började äta igen.