Du och jag

Imorgon tror jag...

Jag är inte lika bra som ni andra men jag blev nöjd.

Du är jättebra ju!

Jepp! Du är minst lika bra!!!!!

Den är jättebra!

Tyvärr tror jag inte att jag kommer hinna läsa Läser redan jättemånga fanfictions.

Tack ändå!

Super BRA!!!!!

Tack till alla!

EVERYTHING IS AWSOME!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kapitel 2, uppdraget

Jag visste inte vad jag skulle titta på, allt och alla var i ständig panik. En hårdhänt knackning på min rygg väkte mig från mina tankar.
"Fröken Malvin, herr Sinsun vill träffa er, så en ynklig alf. Jag hatade hur trollkunniga behandlade andra varelser, t.ex alfer och varulvar. Den ynkliga alfen trampade otåligt med sina fötter.
" Tack, vart vill han träffa mig?" frågade jag med en trevlig ton.
"På hans kontor." svarade alfen kort. Jag nickade, och alfen skyndade iväg till nästa ärende. Jag väntade på hissen. När den äntligen kom fram var den proppfull, jag pressade in mig och kände en stark lukt av parfym och svett. Hissen stannade till slut längst ner.
"Du har kommit till våningen med mysterieavdelningen." så den uttryckslösa rösten. Jag gick raka vägen till Sinsuns kontor med en klump i halsen, Sinsun undvek folk så om han ville träffa mig nu måste det vara något viktigt! Jag knackade på dörren. Dörren öppnades i samma ögonblick jag hade knackat.
"Kom in." ljöd en djup stämma. Jag gjorde som rösten så och lade märke till att vi inte var ensamma, runt om i rummet sätt fem andra personer raka i ryggarna i ett par fåtöljer.
"Sätt dig Malvin" sa herr Sinsun med en viktig ton och pekade på en soffa. Jag nickade kort och satte mig i den hårda soffan.
"Jag har en viktig nyhet, en profetia har försvunnit inatt." alla flämtade, jag visste inte vad jag skulle tro, men Sinsun fortsatte "Profetian handlade om en pojke vid namn Tom Dolder. Vi vet inte ännu hur hen har tagit sig in eller var. Pojken har enligt våra teorier lämnat England, och inte hört av sig sen han slutade på Hogwarts, det är här ni kommer in i bilden. Ministret har bestämt att vi måste hitta pojken och försöka få ett samband varför någon skulle vilja ha hans profetia. Är ni berreda på att resa om... Eller jag menar imorgon?"
Att säga att jag var chockad var en under drift. Men jag nickade, de andra följde mitt exempel.

Asbra!