Men om jag inte vill?

Första kapitlet, Kings Cross

"Halei!" Mamma ropade nerifrån köket och jag mumlade sömnigt till svar.
"Halei, kommer du då?" Hennes röst hördes igen, den här gången högre.
"HALEI KOM NU, DU MISSAR TÅGET!" Mamma skrek nerifrån köket nu och jag hörde att hon var irriterad. Jag suckade och reste mig upp i sängen, slängde täcket åt sidan och klev upp. Jag gäspade stort och gick fram mot garderoben för att gräva fram en Hogwartsklädnad som inte låg i min nu fullpackade koffert. Jag bytte hastigt om för att undvika att mamma skulle få ett raseriutbrott på mig. Hon var redan irriterad så det var bäst att inte göra henne mer arg. Jag skyndade ner för trapporna och möttes av att köksbordet stod dukat med många tallrikar fyllda med paprika, gurka, tomat, skinka, ost och en massa andra pålägg. Det stod en liten brödkorg i mitten fyllt med nybakat bröd och runt om den stod en massa drickor, honungsöl, mjölk, vatten och juice.
Mamma stod vid den blankpolerade spisen och log lite mot mig. Hon hade sitt mörkbruna hår i en knut i nacken där vartenda lilla hårstrå låg rätt.
"Sätt dig ner, gumman." Hon nickade mot stolarna runt bordet och jag slog mig frivilligt ner på en av stolarna.
"Lizzy, kan du göra lite te åt oss?" ropade mamma åt en av husalferna som bugade sig djupt och svarade med en hes stämma.
"Självklart, frun. Det är ett nöje."
Husalfen försvann och jag högg in på maten. Jag hörde steg i trappan och vände mig om.
"Godmorgon, Halei." bullrade en mörk stämma.
"Godmorgon, pappa." svarade jag artigt.
Mamma log mot pappa och nickade åter mot stolarna. Pappa satte sig ner och högg in på frukosten han med. Jag åt snabbt upp min frukost och skyndade upp på mitt rum. Mina föräldrar var dödsätare, det hade gått igenom hela släkten. Min familj hade varit dödsätare så länge det hade funnits dödsätare. Min familj hade förstås samma förhoppningar om mig. Jag var deras enda barn och de förväntade sig att jag skulle följa deras fotspår och bli en dödsätare, precis som dom. Men jag ville inte. Hur skulle det se ut egentligen? Jag var ihop med killen de försökte döda. Jag hade inte erkänt det för mina föräldrar. Jag vågade inte. Jag var rädd att de skulle döda honom om de visste, skvallra för Voldemort och.. utnyttja mig för att komma åt honom. Nej! Det fick bara inte hända. Det var mycket bättre om det stannade mellan mig och Harry.
Jag tog tag i min koffert och försökte dra ner den för trappan. Det gick inte någon vidare bra. Jag tappade kofferten och den studsade ner på trappan för att landa på marken med en duns, som gjorde att den öppnade sig och allt som låg i den flög ut.
Jag suckade djupt och sprang ner för trappan. Jag hade precis börjat lägga ner allt igen när mamma kom springandes.
"Vad håller du på med? Ska du riva hela huset?" Hon kollade på mig med rynkade ögonbryn men jag skymtade ett litet leende på hennes läppar.
"Näe, det hade jag inte planerat.." Jag log lite jag med och stängde kofferten med en duns.
"Paul!" Mamma ropade på pappa och han svarade inifrån kontoret.
"Ja?" Hans röst bullrade och väggarna skakade lätt.
"Det är dags att åka nu. Kommer du med?" Mamma tog tag i min koffert och lyfte upp den.
"Nej, jag har för mycket att göra. Ledsen Halei."
Besvikelsen sjönk som en sten i magen. Han brydde sig inte jättemycket om mig, jobbet var viktigare. Och inte ens en kram erbjöds man. Eller var man för stor för kramar när man vara nästan 17 år gammal? Neej, det kunde man ju inte vara. Mamma bar ut väskan och öppnade dörren. Vi gick ner för stentrappan vi huset och jag tog tag i mammas arm.
"Redo?" Jag nickade till svar. "1..2..3!" Mamma transfererade sig med ett litet pang och jag höll hårt i hennes arm för att hänga med. Vi dök upp på stationen och började gå mot spärren. Jag sprang igenom den och kort där efter kom mamma igenom. Vi började småspringa mot tåget och väl där gav jag mamma en stor kram för att sedan slänga upp min väska på tåget.
"Hejdå, mamma!" Jag vinkade mot henne och hon vinkade tillbaka.
"Hejdå, Halei. Ha så kul!" Hon log stort mot mig och jag besvarade leendet. Jag hoppade på tåget och det startade.

Tack för taggen, men läser redan typ 10000+ berättelser, så xD

Hahah, jaa! Jag med xD

Bevakar...

Hahah! Jaa det är superfint xD Cx

Superbra!

Haha yup! Nu låter det som om jag har kopierat hela rent blod typ xD Men det kmr att bli annorlundare haha! xD

Hha, ok, gör inget annars, typ 15 pers har redan snott hela storyn xD

Hahah! xD Aa, men aj prömiss, det kommer att bli annorlundare xDD

Verkar jättebra!