PRS Piggelino och Marina Granger

Efter att ha vinkat hejdå till Thalia gick jag bort till Griffindorbordet. Jag kände mig underlig. Jag hade inte tänkt på att det var testraler som drog vagnarna även om det var rätt uppenbart. Men framför allt så hade jag inte tänkt på att jag skulle kunna se dem efter att ha sett...
Jag skakade av mig tankarna på döden och försökte koncentrera mig på sermonin. Men mina tankar gled ideligen tillbaka till minnet av det gröna ljusskenet från en trollstav. Det skadeglada skrattet när min ända vän i värden föll kall och livlös mot marken. Jag ansträngde mig hårt för att inte börja gråta. Men det var lite svårt eftersom jag satt helt ensam vid bordet och inte bredvid Sanna som jag brukade....
Men Thalia verkade jätte snäll...

Nova Sunburn. Jag har hört namnet förrut , men när? Jag sitter vid Rawenclaw bordet och tittar på Nova. Hon ler lite mot mig. Men jag ser sorg bakom leendet. Då kommer personen jag minst av allt vill träffa. Julia Andersen. Hon är renblodig och hatar alla som inte är renblodiga Särskilt ifall de inte är från Slytherin.
- Hur mår din bror? Frågar hon och hånflinar.
Ilskan flammar upp som en eld inuti mig. Nova måste ha hört vad Julia sa för hon kommer gående mot oss.
- Låt henne vara, säger N.ova.
Novas mod smittar av sig och jag slår till Julia. Hela salen tystnar. .
- Tio poängs avdrag för Rawenclaw, säger en släpig röst.
Och jag springer gråtande upp till Rawenclaw tornet

Jag ser Thalia springa iväg. Jag gör en ansats att följa efter men en allt för välbekant röst hindrar mig.
- Du vill väl inte att jag ska behöva dra av tio poäng från Griffindor också, Sunburn? frågar Snape och hånler.
- Nej! Du behöver verkligen inte dra av poäng för att jag vill hjälpa en vän!
Hjälp! Jag trotsade en lärare!
Hela salen stirrade på mig.
- Vilken trogen vän du är rödtopp! Så fort din vän är död så skaffar du direkt en ny och låtsas som om ingenting har hänt! Inte för att jag klandrar dig! Hon var inte mycket till häxa! Glad att hon är borta! Ler Malfoy lika hånfullt som Snape.
Jag pressar handen mot hjärtat. Hur vågar han!
Innan jag tar till våld som Thalia rusar även jag gråtande ut ur salen och hinner precis höra Snape mumla:
- Tio poöngs avdrag från griffindor.

Jag ligger i min himelsäng. Jag är rädd för att somna eftersom jag vet vad jag kommer drömma om. Men tillslut somnar jag till.
( Dröm / minne)
- Alex!!!.
Min bror faller till marken. En häxa med mörkt lockigt hår och tunga ögonlock skrattar hånfullt. Jag tittar upp på min faster.
- Jag ska döda dig, Bellatrix!
-Nej, det kommer du inte, Thalia. För gf en dag kommer du göra det som krävs för att överleva Även om det innebär att du måstste offra vissa persiner., säger min ondskefulla faster Bellatrix.
- Cruccio, skriker jag.
- Du förstår inte dumma flicka. Du måste mena det.
Hon transfererar sig bort.
Jag vaknar med ett ryck. Jag vill inte tänka på Bellatrix.
Jag går upp och klär på mig. Jag vandrar till gryffindortornet.
Jag är skylldig Nova ett tack.
Nova klättrar ur öppningen bakom den tjocka damen.
-Hej Thalia.
Det syns att Nova har gråtit.
-Jag ville bara säga tack.
- Det var inget. Hon rodnar. - Men vänta. Dina ögon har bytt färg.
- Ja, jag är en metaformagus. Varför är du ledsen.
- Malfoy, säger hon kallt.
- Okej. min kusin favorit kusin, säger jag ironiskt.- Min pappa var bror till Narcissa och.... Bellatrix.

Jag flämtar till och stirrar på henne.
- Men hur?
Jag förstod ingenting. Med så många slytherinare i släkten... Hur kunde hon då vara Rawencloare?
- Men... Då måste du vara renblodig? Jag menar inte att jag hatar dem som inte är renblodiga snarare tvärtom fast inte när det gäller dig! Alltså dem som skryter om det... Men om du är renblodig så¨förstår jag inte... Slytherinarna är ju på dig hela tiden? jag rodnar lite över min häftiga dialog

- Nej jag är inte renblodig. Jag är halvblod. Min mamma är mugglare. Min pappa lämnade släkten Black när han träffade min mamma. Och min pappa var i gryffindor och Min pappas syssling Andromeda lämnade också släkten Black.
- Okej,men varför lämnade han sin familj och varför hatar alla renblodiga dig så mycket?
- Jag tror han hatade sin familj efter att han hamnade i griffindor. Då blev han en skam för släkten Black. Och alla renblodiga är släkt eftersom de inte gifter sig med nån annan än en renblodig ofta. Så jag är en skam för hela det renblodiga släktet. Och om jag känner min släkt rätt så är de inte den förlåtande typen. Jag kommer att behöva betala, men inte med mitt liv. De vill att jag ska tjäna dem ifall du förstår vard jag menar. Och det är nog mycket vörre än döden. Säger jag och min röst blir kall och hård. Men jag tänker inte!!!
-Men varför vill de ha dig? Frågar Nova lågmält.
- Dels för att jag kan ändra mitt utseende. Jag upptäckte det förra året. Nu får du berrätta dina hemligheter.

Jag stelnar till vid hennes sista ord. Men det var väl inte mer än rätt... Hon hade ju öppnat sig helt! Jag drog ett djupt andetag och rabblade upp allt:
- Min vän blev mördad mitt framför ögonen på mig förra året jag är jag är... Släkt med Voldemort! Det är inte något närgående men han finns med bland dem högsta grenarna i mitt släkt träd och jag skäms så för det.... Jag är ormviskare och när jag var liten så.. så snodde jag mamma trollstav och råkade döda grannens katt, sorteringshatten skulle ha sorterat mig Slytherin om det inte var så att han hade känt min avsky för det, när jag provade trollstav tog jag slut på hela Ollivanders lager och fick komma tillbaka nästa dag då han beställt nya och pappa och Dumbledore tror att Voldemort vill döda mig eftersom han har visat att han vill utrota alla som har haft med honom att göra eller är släkt med honom från denna jord!

Jag avslutade dialogen och väntade med slutna ögon på hennes svar.

-Oj, viskar jag svagt. Det var illa.
- Det kan man säga.
- Ska vi gå och äta frukost?
- Okej.
- Vänner?
- Bästa vänner.
Mitt hjärta hoppar av glädje och jag bokstavligt talat flyger till matsalen. Då ser jag en lapp. Det står: uttagning till Rawenclaws quidditch lag. Jagare och slagman behövs. Kl. 8. På quidditchplanen. Jag vill bli jagare tänker jag och skriver upp mig på listan på folk som vill bli jagare. Kan min dag bli bättre? Jag krammar Nova och hoppar glatt iväg till Rawenclawvordet.

Jag trodde att det skulle kännas svårt att få en ny bästa vän efter Sanna. Men det enda jag kände var lycka och lättnad. Sanna må vara borta från livet men hon fanns kvar i mina minnen och i mitt hjärta. Ett hjärta är nu en annan person smygit sig in och lagat såren.
Efter frukosten gick vi bort till quiditchplanen för uttagningsproven. När det blev Thalias tur hejade jag på henne.

Lå det gå bra för henne! viskade jag

Jag tar tag i en någorlunda bra kvast och flyger uppåt. Vinden drar i mitt hår ( som jag nu har förvandlat till blått).
Någon kastar en klonk upp till mig och jag fångar den lätt. Jag flyger smidigt uppåt väjer för en dunkare som skulle ha mosat mug och flyger i full fart mot målstolparna. Rawenclaws vaktare försöker ta klonken nör den susar in. En våg av lättnad håller på att dränka mig innan jag åter kommer tillbaks till värkligheten. Två klonkar kvar och om de kommer i mål är jag med i laget. Jag får tillbaka klonken och jag skjuter den direkt hårt i mål. Vaktarens fingrar glider längs klonken men han tar den inte. Han visslar och en flicka som jag tror heter Cho ler. Den tredje klonken tar jag och flyger närmare målstolpen. Jag fintar vaktaren flyger neråt under ringarna och skjuter upp klonken i mittenringen. Nova klappar händerna och Cho skriker upphetsat:
- Du är med i laget.
Jag ler och för första gången sen min bror dog är jag riktigt lycklig. Jag har en bästa vän och är jagare i ett quidditchlag.