Prs mellan Hermione Granger12 och Holytail

Jag gick genom skogen. Trädkronorna höjde sig som ett tak ovanför mi. Ett stort grönt sususande tak.
Morgonsolen sken in mellan bladen och grenarna och värmde min rygg, iklädd en tunn mörkgrön skjorta.
Jag strök bort några mörkbruna hårlockar som försämrade min sikt.

Allt var fridfullt och tyst. Lövenn prasslade och man hörde fåglarnas kvitter. Jag gick så tyst jag kunde.En hjort syntes till genom dom gröna löven. Jag tog fram min båge och siktade på ögat. Jag släppte pilen. Den göd genom skogen tills den träffade sitt mål. Hjorten frustade till en gång innan den föll till marken.

Plötsligt såg jag en pil fara genom luften, för att träffa en hjort som föll livlös till marken.
Dumma jägare! tänkte jag.
Jag gick fram till hjorten och strök den ömt över huvudet.
Plötsligt hörde jag steg bakom mig.

"Ursäkta?" Frågar jag bestämt."Vad för du?"
Personen tittade upp. Det var en pojke. Han hade brunt hår med löv i håret och såg ganska söt ut faktiskt.
Pojken reste sig upp."Ursäkta!" Sa han.

Jag vände mig om.
Där stod en tjej, något äldre än mig. Hon hade lockigt brunt hår och såg väldigt bästämd ut.
"Vad gör du?" frågade hon.
"Eh, var det du som sköt hjorten?"

"Mm" mumlar jag.
"Det är fel!" Påpekar pojken.
"Får man överleva eller?" Frågar jag och börjar ilskna till.
"Jo! Men det är ändå fel!" Säger pojken.
"Visst,visst!" Svarar jag, trött på det här samtalet.

Vilken dum tjej! Hon dödade hjorten. Och man kan faktiskt överleva utan kött! Ahhrg...

Jag reste mig upp och gick ilsket därifrån.

"Vänta!" Skriker jag, kunde inte hindra mig.
Pojken vände sig om.

Jag vände mig om när jag hörde tjejen ropa "Vänta!".
Jag gickr tillbaka till henne.
"Så, vad är det?" frågade jag ganska tyst.

"Okej, om du stannar ska jag föröka att inte jaga!"
Jag vet inte vad som kom ur mig. Men det var nåt med den här pojken som fick mig att känna mig trygg.
Pojken nickade.
"Jag är Tree!" Sa jag och räckte fram min hand.
"Loi!"