Livet på gatan

Hannah var påväg med handen för att stötta kvinnan då hon föll. Hon verkade full och någonstans var ändå Hannah någon som brydde sig. Kvinnan var förvisso mer priviligierad än hon själv, men ändå bland de utsatta i samhället. Ingen av dem hade ett hedervärt arbete och ingen av dem gjorde något som egentligen var lagligt.
Tyst tar hon emot handen och ställer sig upp, mötte kvinnans svarta blick.
"De betalade mig inte ens." sa hon med ynklig stämma. Hon tystnade och såg på kvinnan, hon var vacker i sin utstyrsel. Det syntes vad hon gjorde, Hannah såg mer ut som någon som levde på gatan, vilket hon gjorde. Hennes kläder var söndriga och det enda som höll dem samman var den dyblöta huvtröjan.

Delilah granskar kvinnan som nyss kommit upp på fötterna igen innan hon öppnar munnen, "Du är en hora, inte sant?" klämmer hon ur sig innan hon tar tag i kvinnans kalla, blöta hand och börjar gå. "Jag ska säga dig att många män tror att bara för att du är en hora så får de göra vad de vill med din kropp" hon pausar en stund men vänder sig inte om. "Det stämmer inte. De äger bara din kropp när de har betalt för det, den tiden gäller och inget annat", Delilahs steg blir raskare nu. "Om de inte håller sig till dina villkor har du alltid rätt att slå ifrån, du är en kvinna, du kan ta dig ann vilken annan som helst. Du är inte svagare."
Först nu saktar hon ned för att vända sig om och möta kvinnans ansikte. "Jag ska visa dig vart du kan få ordentliga kunder inatt, men det är allt jag kan göra för dig".

_______________________

( WOAH mycket dialog och jag är lite stressad, hoppas det inte blev skit. XD )

Hannah hinner inte ens reagera innan hon finner sig meddragen av kvinnan. De for snabbt genom kvarter medan den namnlösa kvinnan pratar på. Talar som en kvinna som har varit med länge, haft erfarenheter av jobbet. Något som hon inte lika hade haft. Hon hade enbart fått ta emot kunder i ett rum, tiden bestämdes av krogägaren och kunden, pengarna kom aldrig till henne men hon fick mat och husrum.
Hon visste inget om detta livet och hur män kunde bete sig, bara ta och äga henne, flera stycken fast hon värjde sig.
Då kvinnan stannar upp och tilltalar henne kan hon bara nicka tacksamt.
"Vad heter ni ens?" frågar hon och granskar henne med den blick eleven ser på sin mästare.
"Tack för dina råd, att du gör detta för mig och jag vill gärna se vad jag kan få kunder för natten." svarar hon och huttrar lätt till i kylan blöt som hon var, en ganska ynklig gestalt bredvid den andra kvinnan.

(Tyckte det var jättebra )

Delilah ler snett när kvinnan äntligen har börjat svara henne ordentligt. "Egentligen spelar det ingen roll vad jag heter, det gör dig ingen nytta att veta. Men eftersom du undrar så kan jag berätta för dig att mitt namn är Delilah. Och vad är ditt?" hon tar kvinnans båda händer i sina och försöker värma dem. "Sådana som vi ska egentligen inte ha något med varandra att göra som du säkert redan vet. Vi är som rovdjur, vi lever på att jaga efter föda för att överleva. Två rovdjur kan inte dela samma byte eftersom det är så lite som finns till var och en. Men du kan inte gå runt och se ut som du gör sötnos, då kommer du att fara illa snart. Våldtäckter sker överallt nu, särskilt såhär på kvällen. Vi måste båda till en mer offentlig plats." Delilah börjar gå igen, lika raskt som innan. Efter att ha följt några kvarter ett tag och sedan traskat ned för ett par stentrappor kommer de fram till en underjordisk nattklubb. Hon går in genom entrén och slinker sig som en orm mellan den dansande massan; med kvinnan som tåg fortfarande, in på den närmsta toaletten.
Inne på toaletten finns det flera små toalettbås, nedklottrade handfat är uppradade utanför dem. Det är smutsigt och slitet men ändå inte så farligt som det kunde varit. Man hör dunk och stön inne ifrån ett av båsen, det är som vanligt någon som är upptagen där inne.
Delilah vänder sig mot den rödhårige och höjer rösten en aning för att göra sig hörd över stönen och den dånande musiken inifrån klubben. Hon granskar den ynkliga människan framför henne lite snabbt innan hon än en gång rynkar ögonbrynen och tar upp en hårsnodd ur hennes bh. "Här ska vi se", börjar hon medan hon flätar kvinnans röda, långa hår. "Nu får du komma ihåg att om någon vill bjuda dig på en drink så får du aldrig kolla bort ifrån glaset, då kan de lägga droger i det. Ta upp glaset istället och håll det hela tiden framför dig", Delilah nickar för sig själv när hon avslutat flätan. "Det är nästan lite sexigt att du är blöt av regnet, det blir säkert ett poppis drag hos dig. Men du får se till att värma upp din kropp lite, kall hud är inte minst lika sexigt". Delilah drar ned dragkedjan på kvinnans huvtröja och kramar om hennes väldigt nakna kropp i hopp om att värma henne. "Usch vad kall du är! Du har tur att jag inte också har hunnit bli kall i regnet vi sprang genom", Delilah huttrar till. "Jag förstår inte ens varför jag gör det här för dig, hjärtat. Jag fick värsta impulskänslor om att ta hand om dig". Hon fortsätter krama om henne.

"Hannah" svarar Hannah lågt till kvinnan och lyssnar på kvinnan, vart ord tar hon till sig med stora ögon, insuper allt som mästaren sa till eleven. Hon visste att kvinnan hade erfarenhet av detta liv och hon behövde veta allt om det.
Att hon redan farit illa som kvinnan sa hade redan hänt Hannah ett antal gånger, men hon sa inget om detta för kvinnan.
"Rovdjur kan även sammarbeta om bytet. Rovdjur tillhör en flock och hjälper varandra." svarar hon lågt men skakar lätt på sig.
"Inte så jag menar, att du behöver." skyndar hon sig att säga. Kvinnan skulle inte behöva ta hand om henne även om hon var mycket tacksam för det.
De kom in på en klubb som Hannah aldrig skulle ha vågat gå in på själv. Värmen sveper mot henne även då de är nere på toaletterna och kvinnan börjar fläta hennes hår. Varför gjorde hon så ens? Hannah visste inte vad hon skulle säga, försökte bara huttrandes få upp värmen och lyssna på kvinnans råd.
"Tack, tack för allt." Hannah kramar om Delilah, om hennes kropp för att få värme. För att få värme och den lilla närhet och trygghet ingen av dem hade. Hannah blev alldeles varm i hjärtat av kvinnans hjälpsamhet. Hon drar av sig den våta huvtröjan för att hon skulle bli varm, men fuktig skulle hon än vara.
Kvinnans framåt sätt, hennes ord och handlingar var okända för henne. Hannah själv var ofta tystlåten och tillbakadragen. Kanske då inte detta var det idealiska jobbet för henne, men hon tänkte lära sig. Nu ville hon helst bara stoppa tiden, vara hos kvinnan med deras korta vänskap.

Delilah ler stort när kvinnan tackar henne. "Du sa att du hette Hannah förut, inte sant?" säger hon medan hon fortsätter krama henne och börjar stryka henne på ryggen i snabba rörelser för att bättre få igång Hannahs blodcirkulation. "Det är ett fint namn, lätt att komma ihåg också" fortsätter hon med en lättsam stämma i rösten. Delilah avslutar kramen efter ett tag och inspekterar nu Hannah, hon stoppar och håller blicken fast när hon möter Hannahs gröna ögon. "Se här så ska du få lite mascara av mig", än en gång stoppar hon sin hand i bh:n och sträcker sig efter sitt smink. "Jag kan lova dig att en bhs små fack där stödkuddarna sitter är det bästa sättet att förvara alla ägodelar, men det visste du säkert redan", säger hon och blinkar med ena ögat åt henne innan hon försiktigt lyfter upp Hannahs huvud med sin tumme och pekfinger och drar på lite mascara på hennes ögonfransar. "Säg till om det gör ont bara!", när Delilah är klar med att spackla Hannahs ögonfransar backar hon ett steg bakåt igen. "Nu är det bara att du knyter din huvtröja runt midjan så är du så gott som klar! Du ser ju supersexig ut! Jag hoppas du kan lite om att dansa." fortsätter hon och slår ihop händerna, stolt över vad hon har åstadkommit.

Hannah ler svagt och då hon verkade återfått värmen verkade hon även få tillbaka mer av talförmågan.
"Nej, det visste jag faktiskt inte. Har bara jobbat på en krog innan. Du vet ta emot olika människor på rummet. Gjorde det för mat och husrum så flydde till stan. Trodde det skulle gå bättre här, att jag skulle få pengar." hon tystnar då Delilah börjar sminka henne och fortsätter sedan.
"Men så enkelt var det inte, har levt på gatan i över att halvår nu." fortsätter hon och ler snett. Hon knyter tröjan om sina höfter som kvinnan sa och studerar sig i spegeln. Sexig, ung och på något vis oskyldig såg hon ut att vara. Oskyldig trots den korta kjolen, trots tröjan som visade magen och mycket av brösten. Hon klädde sig något desperat och trasgrant, men hon hade heller inget annat att ta på sig, hon ägde inget förutom sina kläder.
Då kvinnan påtalar om dans vänder hon sig långsamt om och skakar på huvudet.
"Nej, inte precis." sa hon tvekande.
"Jag har endast tagit emot kunder som betalade krogägaren." fortsatte hon tvekande. Men hon tog emot allt som kvinnan sa som ett hungrande barn. Hon måste lära sig allt för att överleva och kvinnan verkade vara villig just nu.

"Londons gator är verkligen en bitter plats, men tro mig när jag säger att de som inte äger mycket oftast är mest generösa och villiga att dela med sig av det lilla de har med andra som de vet behöver det lika mycket", ett värmande leende breds ut på hennes läppar medan hon kollar på Hannah som nu står och småbeundrar sin spegelbild. Delilah rättar till knuten på huvtröjan som sitter runt Hannahs midja, "Se nu till att inte tappa den här, det är lätt hänt. Jag blir galen när jag tappar mina ägodelar på dansgolvet, då är det utom räckhåll förevigt kan jag lova dig.", fortsätter hon innan hon sätter sitt pekfinger på kanten av sin korsett och drar ned den så att hennes bröst kommer fram riktigt ordentligt. Sedan drar hon sitt svarta hår åt sidan och knyter en sliten men vackert rosenröd rosett runtom det. "Om du vill kan du få följa med mig ut på dansgolvet också, min lilla ankunge. Jag kan visa dig hur man får till en sexig dansrörelse. Jag tänkte ändå också försöka hitta någon att stanna hos över natten, så om vi har tur kanske vi hittar någon som har plats och rum för oss båda samtidigt".
Hon greppar tag i Hannahs hand som nu äntligen börjar kännas varmare. Hon leder ut dem till dansgolvet, bland den dånande och rörliga folkmassan åter igen. Hon håller utkik efter någon att nappa på, någon som är ensam och lätt åtkommen. "Kom!" skriker hon åt Hannah innan hon drar iväg dem till en kille som ser ut att vara yngre än vad männen hon är van vid brukar vara. Han har en för stor, vit t-shirt som svänger där han står och dansar osmidigt för sig själv. Delilah lutar sig in mot Hannahs öra, "Ställ dig jämtill den här killen och närma dig honom så mycket du kan medan du svänger på höfterna! Försök att stötta in i honom med din rumpa! Dags att se om han kan nappa på dig, snygging! Jag hänger på, jag lovar!", hon skrattar högljutt och svingar över Hannah närmre mot vad hon tror kommer bli deras biljett inför natten.

Hannah skrattade till "min lilla ankunge" lät trevligt och familjärt på något vis. Hannah far ut på dansgolvet med Delilah och försökte hänga med så gott hon kunde. Men hon var inte van vid att dansa och rörelserna blev mest klumpiga. Hon kunde knappt höra över den dånande musiken, men försökte så gott hon kunde. Hon kolar in killen Delilah uppmärksammar henne på och nickar.
Det var alltså såhär hon skulle få gör hädanefter, inte bara vänta i ett rum och ta emot kunder utan välja själv. Hon kastar en någon osäker blick mot Delilah, som det inte ens var meningen att hon skulle se innan hon följer kvinnans instruktioner.
Det hela kunde inte ses som sexigt, men hon knuffar till killen så pass att han gör sig uppmärksam på dem och ett leende sprider sig över hans mun.
"Nej, men vad har vi här då? Ett par ensamma små blommor." ler han i något som skulle ses förföriskt och tar tag i Hannahs arm som var närmast. Han var full, det var inte att förneka, men med en blick på dem såg han vad de var. Hans ögon glittrar då han tar tag i Hannahs käkar och pressar sina läppar hårt mot hennes medans hans andra hand söker mot Delilah.

Delilah fnissar när Hannah börjar dansa, det ser klumpigt ut och det framstår tydligt att hon inte är van på dansgolvet. När den yngre killen de försöker nappa på vänder sig om granskar hon honom från topp till tå; mörkt rufsigt hår, aningen svettig panna, rödblommigt ansikte efter att ha ansträngt sig på dansgolvet, mörka ögon som är svåra att tyda färgen på, slank kropp med för stora kläder, snygga och moderna skate-skor på fötterna. Han verkar vara en livlig typ, men tillräckligt full för att inte riktigt förstå vad han fumlar om. Kan bli lite riskfyllt beroende på hur hårdhänt han kanske kan bli, hon bestämmer sig för att vara vaksam om honom.
Medan han är upptagen med att fokusera på lilla ankungen Hannah börjar Delilah raskt att dansa, hon rör sig smidigt runt det nyfunna bytet så att han inte lika lätt får tag i henne när han söker till henne med sin okontrollerade arm. Hon vill ge Hannah det här priset, det är hon som ska vinna över honom. Efter att hon vunnit över honom, kan Delilah göra sin tribut på honom, hon har redan planerat upp det i sitt huvud. Dessutom avskyr hon när hennes kunder vill kyssa henne, kyssar är för personliga för henne och något hon helst undviker när hon kan. Hon söker sin blick efter Hannahs, men i de flimrande, bländande ljusen är det svårt och killens axlar som täcker halva Hannahs ansikte från var Delilah nu står gör det heller inte lättare. Hon ger upp och fortsätter dansa i närheten av de två.