For live, hope and magic

Hennes vackra klänning i olika pastellfärger såg upp och hon log.
"Åh jag är inte ensam." Hennes långa öron spretade till och hon rodnade.
"Om jag inte mistror mig så är du ett magiskt väsen med? En räv skulle aldrig följa en människa så kärleksfullt." Hon såg på räven och loog.
"så du verkar ha rymt du med"

Shu andades ut.
"Ja, det har jag." log hon och gick fram till henne. Shu log svagt mot henne. "Hur länge har du varit här.. eller ja på rymmen?" frågade Shu och räven gick tyst fram mot flickan han också. Shue kliade den bakom örat och log svagt och tittade sedan upp på henne igen.

"Sedan i går kväll. Min mamma var piga på slottet och jag som alla magiska väsen stod närmast kungen. Han behandlade mig som en medmänsklig och som en dotter." Hon ryckte på axlarn och synade henne.
"Du är en annan ras. Vilekn ras är du?" Hon kliade sig på ena örat.
"Jag en soom människorna kallar det. Långöra" Hon log tamt.

Shu tittade på henne och ryckte på axlarna.
"Jag vet inte vad jag är.." sa hon lugnt. "Men jag är oftast utanför slottet och arbetar med soldaterna eller underhåller folket." svarade hon och log svagt.
"Jag stack där ifrån förra natten." log Shu.

"Så du är en underhållare?" Hon log och hon rotade i sin väskka och drog fram sin vattensäck och gick ner och hämtade upp vatten och såg på henne. Vattnet var tydligt inte rent men hon vaskade runt och sedan drack hon det.
"Jag är ändå nöjd med vem jag är."

Shu nickade.
"Jag vet inte om jag är det." log hon och sträckte på sig. Hon rättade till kjolen och lutade sig mot broräcket och visslade lite. "Har du någon aning om varför vi blev bort jagade?" frågade Shu och tittade på henne.

Hon räckte över väskan med vatten och skakade på huvudet.
"Kanske att vi är de vi är?" Hon såg på henne och log.
"Om du inte har något emot det så kan vi leta efter vårat rike." Hon såg ner.
"Du vet vad jag menar. det kungariket vi tillhör. "

Shu tog tacksamt emot vattnet och tog en klunk innan hon gav tillbaka den.
"Jo, det vore kul." log hon. "Men vilket håll ska man börja gå åt?" frågade Shu och tittade sig omkring. Norr, syd, väst eller öst?

Hon stoppade ner väskan och såg sig om medan hon skakade på huvudet.
"Jag har ingen aning. Jag minns inte vad kungen sa." Hon sjönk ner på marken med en suck.
"Vi går ått ett håll så vi kommer bort från denna plats ."

Shu nickade.
"Ska vi gå framåt då?" frågade hon och tittade sig omkring. "Vi kommer längre bort från kungadömet och det känns tryggare. Tror inte att kungadömet i vår.. värld ligger nära människornas." sa hon.