Slytherin Romantik

Zack ser efter Julia medan hon och hennes följeslagargäng lämnar Stora Salen. Han vrider tillbaka sitt huvud och ser på sin mat.
"Men Zack, sluta nu. Du vet att hon bara jävlas med dig." säger Mayvis och ser menande på Zack.
"Jag vet." säger han bara som om han inte kunde bry sig mindre men på insidan så önskar han att han kunde betyda mer för henne än så.
"Kom igen, vi käkar upp och drar till sovsalarna och spelar lite spel." säger Jack och sväljer sin sista tugga.
"Absolut!" svarar Mayvis glatt och dricker upp, Eric nickar med munnen full och Zack börjar sleva in det sista av soppan med brödet och er upp rönsakerna vid sidan av.

De alla fyra lämnar Stora Salen och börjar gå mot Slytherin. De stöter ihop med några andra elever på vägen dit men ignorerar bara dem eftersom de kommer från Gryffindor. De vandrar in i sällskapsrummet i deras elevhem och får syn på Julia och hennes gäng igen. Zack böjer sig ner och viskar till Mayvis,
"Umh, jag tror jag ska gå en runda..." säger han med lättsam röst och ger henne ett leende för att hon inte ska förstå att det är på grund utav Julia.
"Jaha, okay, vi ses senare då." säger Mayvis och hänger med de andra två killarna upp till sovsalen medan Zack vänder sig om och börjar gå ut ur sällskapsrummet.

Julia ser Zack lämna sällskapsrummet själv och hon reste sig upp snabbt.
" Jag ska flörta lite med Zack ses sen" sa Julia och skyndade snabbt ut ur sällskapsrummet. Hon saktade ner stegen och rättade snabbt till håret.
" Zack" ropar hon med silkeslen röst och kollar efter honom. Hon ser honom ingenstans och suckade tyst.
" Zack" ropar hon igen.

Zack vandrar längs med korridoren som leder ut ur Slytherin, hans tankar på Julia.
"Zack!" hör han någon ropa och det låter som Julia. Jag inbillar mig bara... Tänker han och går långsamt vidare.
"Zack!" hör han igen och nu är han säker på att det är Julias röst han hör säga sitt namn. Han stannar upp och vänder sig om. Han står till och ser ner för korridoren i hopp om få se henne komma. Hans hjärta bultar så hårt men på utsidan är han lugn.

Julia ser Zack längre ner i korridoren och går lugnt fram till honom.
" Hej" sa hon med silkeslen röst och blinkar flörtigt mot honom. Hon slänger lite med håret och rör lätt hans hand.
" Lust att ta en promenad med mig?" frågade Julia och kollade på honom men en söt blick. Hon rättat till sin korta kjol och kollar på honom under tystnad.

Det känns som om en stöt går genom Zacks kropp då Julias hand snuddar vid hans. Han ser upp på henne och drar med handen genom sitt hår så att det lägger sig som det ska.
"Umh, visst Julia. Vart vill du gå?" frågar han och försöker se på allt annat än hennes korta kjol.

" Hm jag vet inte vi kanske bara kan gå runt i slottet och prata" sa Julia och log mot honom. Hon började sakta gå och vickade lite på rumpan mot honom och kollade bak på honom och vinkade lite till honom.
" Jag vet vart vi kan gå kom" sa Julia glatt.

Zack ser fundersamt på Julia. Okej, något fuffens är verkligen på gång och Mayvis har helt rätt... Hon bara jävlas med mig... Tänker Zack och ser på Julia, han vill verkligen följa med henne och han vill verkligen tro det bästa om Julia men samtidigt så är han ingen leksak. Hans föräldrar har drillat honom alldeles för hårt för att hans ska låta sig behandlas respektlöst.

Zack ser ännu en gång på Julia och hjärtat vinner över hans vett och huvud. Han vandrar snabbt fram till henne och går vid hennes sida.
"Så, vart ska vi?" frågar han och lunkar vid hennes sida ut ur Slytherin och vidare genom Hogwarts.

" Du kommer älska stället" kvittrar Julia glatt och tar hans hand. Hon drar upp honom till sjunde våningen och ställer sig på tå bakom honom för att lägga sina händer för hans ögon.
" Du får inte tjuvtitta för då blir det ingen överraskning" sa Julia glatt och gick med honom till stället och sköt upp dörren med foten. Hon tog bort sina händer och kollade ut över rummet där det fanns en stor soffa som stod framför en brasa och i ena hörnet fanns en stor säng.
" Visst är det fint" sa Julia och gick till soffan och satt sig.

Zack som bara tanklöst låtit Julia leda honom ser sig hastigt och förvirrat omkring. Han nickar lite stelt. Han känner sig lite nervös över att vara ensam med Julia. Efter all tid jag tänkt på dig och all tid jag spenderat på att försöka begrava det jag känner på grund av hur du är... Zack ser på Julia och drar nervöst handen genom håret.
"Jag måste gå Julia..." suckar Zack, hans rädsla för att bli sårad är för stor. Han ser på Julia och visar inga känslor, han döljer allt som pågår inom honom.

Julia kollar på Zack.
" Du kan sluta dölja vad du känner jag vet redan vad du känner" sa Julia och reste sig upp. Hon gick fram till honom.
" Och jag vet att du aldrig kommer vilja ha mig med tanken på hur jag är och att jag älskar att såra killar" sa hon och log mot honom.
" Men om jag hittar någon jag verkligen älskar skulle jag aldrig såra honom du måste första att jag aldrig hittat någon som verkligen bryr sig om mig" sa hon och smackade med läpparna.
" Men jag kan inte hindra dig från att gå" sa Julia och gick tillbaka till soffan.