Ondskan går i arv

AMAZING KÄNN DIG BEVAKAD

Jaha, kapitlet kom upp nu. Är alltid mycket tidigare än vad jag har sagt. Men det är väl bra att vara det nu, när jag inte har skrivkramp eller idétorka eller allt vad det heter. Hoppas det faller er i smaken!

Kapitel 3 - Barnhemmet

-Vem är det?
-Rubeus Hagrid heter jag, är här för att träffa ett barn.
-Kom in.

Kvinnan som enligt en skylt på bröstet hette Mary Bonneville och var föreståndare på barnhemmet öppnade dörren och släppte in honom. Taket var lågt, vilket medförde att Hagrid fick böja sitt huvud ganska mycket.
-Vad hade du för ärende, sade du?
-Jag kommer från en internatskola och har ett antagningsbesked till Durrabel Bonneville. Durrabel? tillade han frågande.
-Ja, jag gillar att hitta på egna namn till namnlösa barn. Bonneville är förstås från mig. Den här flickan hittades i något ruckel uppe i Skottland. Barnet hade legat där i flera timmar. Hon var ganska nedkyld men när hon blev varm piggnade hon till. Vårt barnhem hade många lediga platser så vi fick ta henne.
-Jaha. Var har ni henne?
-Hennes rum ligger två våningar upp.

För att komma dit gick man genom matsalen där två pojkar satt och åt mellanmål (båda hoppade till en aning när de såg hans enorma kroppshydda och hans toviga hår och skägg).
-Det är lungt Will och Olare. Han är snäll. Kommit för att hämta Durrabel till en internatskola. Pojkarna såg ut att rysa till vid namnet. Hagrid tittade frågande på miss Bonneville.
-Ja, hon är lite speciell. Märkligt utseende. Blek hy och långa svarta hårtestar. Sedan är hon lite instängd också. Säger inte speciellt mycket. Håller sig på sitt rum. Vad hon gör därinne vet jag faktiskt inte. När hon väl går ut händer det alltid konstiga saker. Djur försvinner och återfinns skadade på andra ställen. Glas spricker utan anledning. Sådana saker, sa hon medan de gick uppför trapporna.

Hagrid kände igen det hon berättade. Typiska exempel på en ung magiker som blev arg.
-Ja, det är därför jag har kommit. För att berätta för henne om hennes speciella krafter. Man får träna på dem på vår skola.
-Är det m-magi? frågade kvinnan med en antydan till nervositet i rösten. Hagrid förstod att händelserna hade varit ganska problematiska för henne.
-Kan inte säga mer, svarade han kort.
-Nähä.

De passerade ett rum varifrån tjejfnissningar kom ut genom alla springor och sedan var de framme vid rummet. En mässingsskylt i gammaldags stil berättade vem rummet tillhörde.
-Ja, här bor hon alltså. Lycka till.

Hon knackade på.
-Vem är det? hördes en irriterad röst inifrån rummet.
-Det är jag, miss Bonneville.
-Vad vill du?
-Prata trevligt så berättar jag.
-Vad vill du? sade hon igen, i ett ganska misslyckat försök att låta trevligare.
-Jag har med mig en person. Han heter professor Hagrid och kommer från en internatskola i, öh, sade hon och tittade på Hagrid.
-Skottland, sade han. Norra Skottland.
-Skottland, ja.
-Jag tänker inte åka någonstans, fräste hon tillbaka.
-Låt honom prata med dig i alla fall, sade hon och med de orden öppnade hon dörren.

Hagrid flämtade till. Han såg in i ett ansikte som han tyckte sig känna igen allt för väl.

Nästa kommer förmodligen upp på eller innan onsdag den 14:de.

Ha det bra!

Taggar några till (förlåt om ni inte vill bli taggade) :MillaJ
Paulina Black
Elsa Gryffindor

Jättebra skrivet! Jag läser gärna
Tack för taggningen

Ingen orsak, bara kul med läsare

omr f***ing bäst!

Superbra kapitel!!
Undrar om det är Voldemort eller Bella som Hagrid ser i hennes ansikte...

Jättebra kapitel!!!!!!! Tkr att det är lite väldigt kul att både Voldemort och hans dotter växer upp på mugglarbarnhem och till viss del kan kontrollera sina krafter redan innan de kommit till Hogwarts

Här kommer ett nytt kapitel! Förlåt att det blev lite rörigt, är trött och mer sugen på att sova än på att skriva

Kapitel 4 - Flickan

-Du kan väl ändå inte va…, tänkte Hagrid högt.
-Vara vadå? sa flickan kyligt.
-Nejdå, det var bara en sak jag kom att tänka på, bry dig inte om det, sa Hagrid i ett försök att rätta till sitt misstag.
-Vem är du?
-Jag kommer från en internatskola, började Hagrid men avbröts av Durrabel:
-Jag tänker inte åka någonstans, din skäggiga luns!
-Det där språket tolereras inte på vår skola, speciellt inte mot rektorn.
-Är du rektorn?
-Ja, sade Hagrid lite frånvarande, för han tänkte fortfarande på hennes utseende.

Det var så likt Hans. Han vars namn han fortfarande inte ville uttala. Han som hade fått honom relegerad, Han som hade terroriserat Hogwarts, Han som hade hotat honom och bundit fast honom vid ett träd och sedan tvingat honom att bära Harry ut ur skogen.
-Men det var ju omöjligt, sade en annan tanke. Han dog ju utan att lämna någon efter sig, utan att ha fört vidare sina gener.
-Ändå, sade den första tanken. Hur vet du det?
-Därför att ingen skulle skaffa barn med honom.
-Vem vet? Någon kanske!

-Hallå! Vad var det du kom från för skola? avbröts han tankegångar av.
-Sir, fyllde Hagrid i. Jag är din rektor och då kallar du mig för sir.
-Sir, sa Durrabel motvilligt.
-Jo, du förstår, det är ingen vanlig skola. Det är en speciell skola för speciella barn.
-Vadå speciella?
-Jo du förstår; Du är en häxa Durrabel.
-Häxa? Då är du en…
-Trollkarl, det stämmer, fyllde Hagrid.
-Bevisa det! sade hon.
-Okej, svarade Hagrid, som inte hade väntat sig något annat, drog upp trollstaven och sade:
-Avis!

Fyra gula fåglar konjugerades och Durrabel såg hänförd och lycklig ut, som om hon hade fått bekräftelse.
-Jag visste det! sade hon.
-Vad visste du? frågade Hagrid.
-Att jag var speciell. Jag har hela tiden känt på mig det. Det har hänt saker när jag blivit väldigt arg eller väldigt glad, och det har pirrat i mig på något konstigt sätt.

Hagrid letade upp ett papper ur sina rockfickor och sade:
-Här har du ditt antagingsbesked. Durrabel började läsa på pappret där det stod:

Hogwarts Skola för Häxkonster och Trolldom

Rektor: Rubeus Hagrid

Kära miss Bonneville. Vi har nöjet att meddela er att ni har blivit antagen till Hogwarts Skola för Häxkonster och Trolldom. Terminen börjar 1:a september. Hogwartsexpressen avgår 11:00 från perrong 9¾. En lista med alla saker man ska medhava bifogas.

Er tillgivna
Minerva McConagall
biträdande rektor.

Durrabel granskade ivrigt pappret om vad man behövde.
-Var kan man köpa allt det här? sade hon.
-Ett ställe. Diagongränden.
-Var ligger det? Sir?
-Det får du se, sade Hagrid nästan lite hemlighetsfullt.
-Men jag har ju inga pengar!
-Oroa dig inte. Hogwarts har en fond för att alla som du ska kunna köpa saker med.

Fast han inte ville hänfördes Hagrid över vilken iver flickan hade fått när hon hade fått veta var hon var. Han visste att det kunde vara farligt, om det stämde borde hon inte ens få tas till skolan. Just det ja. Där var problemet. Vad skulle föräldrarna säga, de skulle kanske förbjuda barnen att gå där. Men det kanske inte var som han trodde, de kanske bara var lika. Dessutom skulle man ju ge alla en chans, var det något han hade lärt sig av Dumbledore så var det just det.

-Ska vi köpa sakerna nu? frågade flickan.
-Om du vill så kan vi göra det, svarade han. Flickan sken upp. Det kunde ju vara omöjligt att hon var barn till Honom. De var ju inte lika, åtminstone inte nu, hon hade ju varit misstänksam först men nu sken hon ju av iver.
-Men innan vi åker varnar jag dig. Du har nu tackat ja till att till antagningen, vilket innebär att du är en del av vår värld. Vi lever under jord, så att säga, så mugglare - ickemagiker betyder det, känner inte till oss. Detta för att vi vill vara i fred, annars skulle alla vilja ha hjälp av oss. Vi har ett Trolldomsministerium som ser till att hålla oss gömda, men det är också upp till var och en. Du måste lova att du inte avslöjar vad du går på för skola eller vad du är för något, inte ens för miss Bonneville. Lovar du?
-Ja, svarade Durrabel.
-Bra. Då åker vi till London.
-Hur ska vi ta oss dit?
-På ett djur som kallas för testral.

De gick ner för trapporna. I hallen mötte de miss Bonneville.
-Vart ska ni? frågade hon.
-Inhandla skolmaterial. Får jag också tillägga, fortsatte Hagrid snabbt, att Durrabel kommer att få bo här på sommarloven. Hennes termin börjar den 1:a september, och då ska hon infinna sig på King’s Cross, varifrån hennes tåg avgår klockan elva. Adjö för stunden.

Med de orden gick Hagrid och Durrabel ut i solskenet.


Ha det bra! Vet ej när nästa kapitel kommer

Taggar några till (förlåt om ni inte vill)
AuroraAlexius
GinnyWeaslyy
AlbusPotter
Ella01
Remus Potter

JÄTTE JÄTTE JÄTTE JÄTTE SUPER BRA!!

SÅÅ BRAA!!!!!!
Längtar efter mer!