Prs

(...)

( börja skriva du då)

(Men han måste ju hitta henne först)

( skriv när hon ramlar)

Jag hade alltid varit den mest busiga ängeln. Lagt honung mellan en killes fjädrar en gång, skämtat med många. Men sprattet jag spelade sist gick över gränsen. Han blev arg på mig. Jag visste att jag skulle bli straffad av honom. Aldrig såhär hårt. Det hemskaste straffet. Bli av med vingarna.

Jag föll, och medan jag föll kände jag hur mina minnen tynade bort. Vingarna likaså. Jag blundade hårt, och när jag slog i marken kände jag något jag aldrig känt förut. Smärtan gick som en blixt uppför min rygg och jag skrek högt innan allt svartnade framför mina ögon.

Jag stängde av alarmet och gick sedan upp ur sängen. Jag klädde på mig mina träningsbyxor. Jag skulle ta min vanliga joggingrunda i skogen.

Jag gick ut i hallen och tog på mig mina gympaskor,sedan gick jag ut och låste dörren efter mig.

--medvetslös--

Jag började jogga mot skogen. Jag kom snart fram till skogsslingan. Jag började öka farten lite.

--medvetslös--

När jag var i mitten av skogen så fick jag syn på nåt. Någon låg på marken.