Sanning eller konsekvens - med Harry Potter

mer nu längtar!

Superbra!

Bra! Bevakar.

*bevakar*

Haha, superawesome xd *bevakar*
Vill bara att du ska veta att så som du skrev är rätt!
:Okej okej, sluta skrik! skriker plötsligt Harry.
När vaknade han till?
Kommer inte exakt ihåg vad det stod, men det står helt rätt i texten iallafall!!!
Sådär som 9 3/4 skrev är just ett vanligt fel som många gör (absolut inget illa menat)
Men det är spännande nu och jag vill verkligen ha mer...typ nu!!! :d

Jag vill ha mer nu Wilma.!

Mer!

Mer nu

Så, nu fortsätter det c:

Harrys POV
Vi sprang snabbt ner till fängelsehålorna, och nu står jag här utanför Slytherins sällskapsrum. Hermione och Ron smög iväg runt hörnet, men jag vet att de ser mig. Då får vi väl göra detta nu, antar jag… Jag börjar skrika, som de hade sagt.
- SLÄPP IN MIG, SLÄPP IN MIG! JAG HAR GLÖMT LÖSENORDET! SLÄPP IN MIG! skriker jag. Nästan omedelbart kommer någon ut ur sällskapsrummet, och det är ingen mindre än Malfoy!
- Vad gör du här, Potter? Frågar han hånfullt.
- Jag är Draco! Släpp in mig, innan jag skickar Voldie på dig! Säger jag till honom.
- VOLDIE? Skriker Malfoy skräckslaget.
- JA, VOLDIE! Skriker jag tillbaka
- SLÄPP IN MIG PÅ EN GÅNG! Fortsätter jag att skrika.
- OKEJ OKEJ POTTER, MEN BARA DENNA GÅNGEN.
Jag kliver in i sällskapsrummet och alla stirrar på mig.
- OJ HERREGUD, DET FINNS 2 DRACOS! Skriker Pansy Parkinson. Hon är verkligen dum…
- JA OJ OJ! Skriker jag.
- Vänta vänta vänta lite, du är ju POTTER! Vad gör du här? Vrålar hon.
- JAG KOMMER SKICKA VOLDIE PÅ ER ALLA! Skriker jag samtidigt som tårarna rinner. Jag tar upp min mobil och tar en bild på mina tårfyllda ögon och skriver ett långt, sorgset citat som jag lägger ut på Facebook.
- Jag är Draco, hör ni det?! skriker jag. Jag tar upp Facebook igen och ser att jag har fått 5 nya kommentarer. “Hänt? Finns i chatten ♥” har Voldemort skrivit. Jag behöver verkligen tröst nu, så jag skiver till honom. “Voldie… Folk är så elaka mot mig “ skriver jag till honom. “Äh, strunta i alla haters, haters make us famous right?” svarar han. Jag ler, Voldemort kan vara riktigt snäll ibland. “Jag älskar dig Voldemort” skriver jag till honom. “Jag älskar dig också Harry, men förvänta dig inte att detta kommer ändra på någonting mellan oss, ok? ♥” Skriver han tillbaka. “Ok ♥” Svarar jag. Efter att ha chattat med Voldie känner jag mig verkligen glad igen. Jag kommer på att jag stod mitt i slytherins sällskapsrum, och att jag har gråtit pölar på golvet.
- Hejdå! ropar jag till alla i slytherins sällskapsrum samtidigt som jag går ut. När jag kommer ut springer Ron och Hermione fram till mig.
- Vi såg att du la ut en status på Facebook, vad hände där inne? Frågar de.
- Pansy Parkinson var elak mot mig, men jag skrev till Voldemort i chatten och han muntrade upp mig. Svarar jag.
- Åh, den där Voldemort är riktigt rar. Säger Hermione kärleksfullt.
- OJ! Vår förvandlingskonst börjar om 2 minuter! Ropar Ron. Vi alla ser fram emot att få se Mcgonagalls reaktion på vad Hermione hade gjort med hennes böcker, förutom Hermione förstås. Vi kommer fram till salen en sekund för sent och sätter oss snabbt.
- Ni är 1 sekund försenade! Ryter Mcgonagall argt. Jag hoppas att ni har en bra förklaring till att vara sena!
- Ja, det har vi, vi pluggade om … grodlårsakademins grönärtor.
- Oh… jaha. Svarar Mcgonagall förvirrat.
- Jag ska nu läsa högt om saker som är viktigt att tänka på när man uttalar en besvärjelse. Mycket kan gå fel förstår ni. Berättar Mcgonagall samtidigt som hon slår upp boken.
- Ni förstår, det är såhär, att Mcgonagall är kär i dumb….
Mcgonagall står helt stilla och läser med ett tomt ansiktsuttryck klart texten.
- MISS GRANGER! skriker hon högt.
- KVARSITTNING! OCH DU SKA FIXA DENNA BOKEN! skriker hon högre. Mcgonagall är helt illröd i ansiktet. Hermione är blek som ett spöke, och svimmar.


Hermiones POV
Jag hör mitt namn eka i mitt huvud och slår upp ögonen, allt är suddigt och snurrar runt.
- Miss Granger? Hör jag Mcgonagall fråga.
- DET VAR INTE JAG DET VAR FRED OCH GEORGE! JAG LOVAR! Skriker jag samtidigt som jag känner hur jag blir yr igen.
- JAG TROR INTE ATT DU TALAR SANNING, MISS GRANGER, DETTA ÄR DIN HANDSTIL! skriker hon tillbaka. Jag känner hur jag svimmar ännu en gång.

Rons POV
Wow, Hermione har verkligen flippat ut! Hon svimmar gång på gång, varje gång hon hör Mcgonagalls röst. Detta är verkligen prislöst!
- Vi tar upp henne till sällskapsrummet, så hon kan lugna ner sig! Säger Harry. Jag tar tag i Hermiones huvud och Harry tar hennes fötter. Vi bär iväg henne upp för trapporna. Plötsligt tappar jag Hermiones huvud. Hennes huvud slår i trappkanten.
- RON! Skriker Harry.
- Äh, hon är redan för smart för sitt eget bästa, jag tänkte bara på hennes eget bästa vet du… svarar jag. När vi kommit in till sällskapsrummet lägger vi Hermione på en soffa. Hon vaknar och verkar lite lugnare. Hon sätter sig upp och slår mig på kinden.
- AJ! Vad var det där för? Frågar jag.
- DET DÄR VAR ABSLOUT INTE KUL Skriker hon.
- Jo, det var det. Skrattar jag.
- Hallå, det är min tur att fråga nu! Säger då Harry.
- Får jag vara med? Hör vi en bekant rörst säga och vi ser Voldemort kliva in igenom portsättet…

Haha, lool xd mer nu!
TaggarIsabelle Granger Maybe you want to read this:3