Narry - privat rollspel <3

Jag går utomhus med Ariana, och alla fotar. Som vanligt. Men båda vi är två av de mest kända i världen just nu, så det är såklart. Hon ler mot mig, och jag ler tillbaka. Jag gillar henne faktiskt, även om hon kan irritera mig ibland, för att hon känns så himla falsk ... Det är som att hon är två olika personer, när vi är bland folk försöker hon bara helt perfekt och söt, och när vi är själva kan hon klaga på allting. Till och med hennes fans. Men jag kan inte riktigt göra slut med henne, tänk om hon skulle gråta? Det skulle vara hemskt att se.

Jag stänger av när dom börjar prata om Harry och hans flickvän, jag hatar henne så mycket att jag inte ens vill säga hennes namn. Hon stjäl min underbara Harry, hon är ju inte bra för honom, förstår han inte det? Jag skulle vara så mycket bättre.

"Harry, jag måste till studion om en timme, så kan du köra mig?" frågar hon med sin silkiga och alldeles för sockersöta röst. Hon ser upp på mig och blinkar med sina stora bruna ögon, och långa lösögonfransar.
"Okej" Jag ler och böjer mig för att kyssa hennes kind. Det har blivit enklare att ignorera alla som fotar,

Jag suckar och går ut till köket. Jag har varit kär i Harry ganska länge nu, men han tycker inte likadant om mig, han är ju straight, annars hade han ju inte haft flickvänner.

Jag lägger min hand på hennes midja ... Herregud, hon är för smal ju. Vad äter hon ens, vatten? Jag gillar folk som kan äta mycket, kan alla inte bara förstå hur gulligt det är ...

Jag önskar att jag kunde berätta för honom vad jag känner, han märker ju inte när jag försöker visa, men han har ju nya tjejer hela tiden, så det är väl klart att han inte märker något.

Vi lyckas ta oss undan paparazzierna och fansen genom att fly in till min bil. Ariana sträcker sig mot mig och tar mitt paket med halstabletter ur min ficka på jackan.
"Jag får ju inte låta hes" säger hon med ett lätt leende, och jag nickar.

Jag öppnar kylskåpet och tar fram saker för att göra en enkelt smörgås, för att jag är hungrig.

"Men dom är väl sockerfria?" Hon pekar på halstabletterna.
"Ja" suckar jag. Seriöst, är det så viktigt för henne att inte få socker i sig?

När jag är klar går jag upp till mitt rum, och tar av mig allt utom mina kalsonger, för att jag är hemma och får göra precis vad jag vill utan att någon kan klaga.