PRS mellan mig och Julmust boyxboy

I spot an empty desk and walk torwards it. I try to look normal instead of just looking down and avoiding people like I used to do. I need to at least try at this new school. I fake smile at some people, it was a while since I didn't fake smiles but nobody notices, and then I go sit in the back of the room. Maybe I should have tried to sit next to someone but I'm a loner and I'd rather not get beaten up or hurt. I know, I'm a coward, they told me that every day, but I just can't seem to stop being myself. (Myself = stupid, awkward, worthless, twat, etc.) Sorry.

~

Julmust

Lektionen var tråkig, jag satt och halvsov. Tillsist ringde klockan och alla elever stormade ut, jag tog mina böcker och gick ut långsamt.
- How was you're lesson?, frågade Ronald som tydligen var tillbaks från affären.
- Okey I guess, sa jag och ryckte på axlarna.
Ronald nickade och såg på Ryan som stod bredvid.
- The new boy.. What's his name?, sa Ryan.
- I think it was Leonard, Leo, sa jag och log.
- Ridiculous name, sa Ryan och spottade på golvet.
- It's time for lunch, let's go, sa Ronald.
Jag, Ronald och Ryan gick till matsalen, det var massor med ungar där, vi tog mat och satte oss vid ett runt bord i ett hörn. Jag tittade lite efter Leo för att se om han fick en plats men såg honom inte.
- What are you looking at?, sa Ryan.
Jag ryckte till och såg oroligt på honom.
- Öhm, nothing.., sa jag och började äta. Ryan och Ronald satt mest och snackade skit om andra.

"Lunch!"
Fan.
Alla elever strömmar mot matsalen men jag stannar och plockar ihop sakerna långsamt.
Ska jag gå eller inte?
Jag vet att jag borde försöka bli kompisar med någon, prata med folk men... Jag är rädd. Jag vill inte att något händer.
Jag bestämmer mig för att inte gå som den fegisen jag är.

Jag går runt i korridorerna, nej jag är inte vilse (bara lite), och plötsligt kommer en lärare fram till mig.
Tf, hur hittade hon mig?
"Hello, You're the new student right?"
"Y-yeah. Leo."
"Oh Well Leo, have you had Any lunch? Actually I was just heading to the cafeteria. Come with me, will you? They are very nice at this school, I'm sure you'll make some friends."
Varför finns lärare.
"Um sure..."
Crap.
Och även fast jag inte vill så följer jag med henne in i matsalen. För jag kan ju inte säga nej till en lärare.

Julmust