Daemons(Southafrica)

Eleonora log, glatt och förvånat. Hon hade inte varit säker på ifall han skulle känna som henne, men hon var glad att han gjorde det. Hon nickade instämmande med det han sa. "Ja, jag är trött på allt". Hon ville stå och prata mer med honom, han verkade trevlig och hon behövde ju ändå prata en stund innan hon försökte med sitt uppdrag.
Hon hann knappt svara på frågan om dryck fören han gav ett till henne. Hon skålade tillbaka och log innan hon drack lite. Det var bubbligt och sött, lite som hennes mage kände sig. Hon var tyst ett tag tills hon kände hur Rey försiktigt drog i en tuss av hennes hår, hon borde säga något. "Så, har du det trevligt här? Har du dansat med någon?" undrade hon.

Adam nickade som svar till båda frågorna.
"Absolut, det har varit en bra fest hittills och ja, jag har fått dansa med några. Men vet du vad som skulle göra allt det här ännu bättre? Om jag fick dansa med dig", han ställde undan sitt glas på ett lågt bord intill och gjorde detsamma med hennes. Sedan räckte han fram sin hand till henne och bredde på sig sitt stiligaste leende.
"Får jag lov?"
Han bugade lätt framför henne och han kände att han drog till sig blickar från avundsjuka tjejer. Han kände också att Sekina ogillade idén men han struntade i henne.

Eleonora nickade instämmande, det var en bra och trevlig fest. Hon hade inte dansat än men hon skulle kanske göra det om hon hittade någon trevlig...Längre han hon inte tänka fören han frågade henne om att dansa. Hon kunde inte göra annat än att rodna då han sträckte fram sin hand. Hon tog försiktigt bort Rey från sin axel och satte ner honom på en stol som stod i närheten. "Stanna här med Sekina" sa hon bara innan hon tog Adams hand och la sin andra hand på hans axel. Eleonora... hörde hon Rey tänka men struntade i honom. Snart dansade hon och Adam i mitten utav rummet. Hon kunde inte slita sin blick från hans ögon och hon hade nästan en konstant rodnad på sina kinder även om den var svagare än innan. "Du är en bra dansare" sa hon efter en stund och log. Hon kände blickar på dem från tjejer som blivit nekade av honom och några män som blivit nekade av henne. Men hon brydde sig inte, det var kul att dansa med honom och hon tänkte fortsätta. "Så, vad har du för intressen?" undrade hon.

Adam placerade vant sin hand över hennes midja och kramade om hennes hand i sin egen. Hans föräldrar hade betalat privata danslektioner åt honom sedan flera år tillbaka och han hade inte haft något annat val än att gå på dem.
Hennes ögon glittrade när han mötte dem och han kunde inte låta bli att le åt henne.
"Du är inte så dålig själv", berömde han och kände sig smickrad över komplimangen hon gett.
Tillsammans svepte de runt på det skinande dansgolvet bland andra virvlande danspar.
"Mina intressen...", upprepade han och såg åt sidan medan han tänkte på saken. "Jag har inte fått större möjligheter att utveckla mina egna intressen. Mina föräldrar - särskilt min far - är väldigt mån om vad jag ska göra och inte göra. Jag är utbildad inom de flesta ämnen så att jag kan ta över företaget tillsammans med mina syskon." Adam lade huvudet lite på sned, "Jag antar att det är samma för dig?"

Eleonora var inte en så dålig dansare själv, så som Adam hade hon fått ta lektioner i att dansa. Hon hade fått tagit lektioner och blivit lärd i mycket, hur man skulle gå, hur man skulle sitta, att vara artig. Ja allt. Men också mer praktiska saker såsom matematik och skrivning, hon var ganska duktig på det. Duktigare än att dansa i alla fall.
"Tack" log hon och kände i bakhuvudet hur Rey försökte prata med henne, men hon fortsatte ignorera honom. Hon lyssnade då han berättade om sina föräldrar och nickade. "Ja...Jag har inte fått bestämma så mycket själv, inte fören nu i alla fall" sa hon. Då hon var enda barnet var hon den enda som kunde ta över. "Jag har inte ens fått gå ut med de jag vill, knappt fått dejta någon alls" mumlade hon. Hennes far hade inte tillåtit det och tillslut hade hon gett upp att försöka få ens.
Eleonora! sa plötsligt Rey skarpt i hennes huvud, han lät rädd. Hon vände snabbt på huvudet och såg mot stolen där han placerat honom. Han var inte kvar. "Rey?" viskade hon och släppte Adam. "Förlåt mig...Men Rey.." försökte hon förklara innan hon skyndade sig mot stolen. Men han var inte där. "Rey!" sa hon nu med någon panik i rösten, vart var han? Eleonora! hördes igen i hnenes huvud, det kom från kapprummet. Snabbt skyndade hon sig ditåt. Hade någon tagit Rey? Hon visste att det hände, att folk stal någons daemon och sedan utpresade människan på pengar för att få tillbaka den, annars så skulle de dö. Snart var hon i kapprummet och mycket riktigt stod det en man där med Rey i sitt grepp. "Låt honom gå!" sa hon skarpt och mannen vände sig om. Snabbt tryckte han en hand om Koalans hals och backade. "Kom inte närmare eller så ryker både du och koalan.". Eleonora kände hur strupen snörades ihop och hur hon inte kunde få luft. "Rey" viskade hon.

Adam såg efter Eleonora när hon plötsligt lämnade honom ensam på dansgolvet. Andra var snabba med att komma fram till honom för att ta över Eleonoras plats, men Adam var orolig över vad som hände och var tvungen att tacka nej.
Han trängde sig ut ur folkmassan och möttes av Sekina halvvägs ut till kapprummet som Adam trodde att Eleonora gått till.
"Vad händer?" frågade han sin varg, "Hon mumlade något om Rey, har det hänt honom något?"
"Jag vet inte."
"Var du inte hos honom?"
"Nej, Adam. Olikt dig är jag trofast din far, jag umgås hellre med andra än den där vidriga familjen", morrade Sekina och Adam såg ilsket ner på henne.
"Säg inte så. Eleonora är en fantastisk människa!"
Sekina ruskade ogillande på sitt varghuvud och Adam suckade.
"Följ med här. Någon kanske har tagit Rey!" Han skyndade ut i kapprummet och fann snabbt Eleonora ståendes i rummet. Han såg också att en maskerad man höll om halsen på koalan och Adam insåg vad som pågick. Vad skulle han göra?!
Sekina galopperade fram till mannen, hoppade på honom med gapet om hans hals och bet till. Inte så hårt att han skulle dö av det, men för att avskräcka honom.

Eleonora tog ett steg närmare men mannen bara tryckte hårdare. "Jag varnar dig" sa han. Hon kunde inte andas och snart började hennes huvud smärtsamt dunka. Hon såg hur koalans ögon fladdrade och kände paniken stiga men kunde inte göra något. Inte fören Adam och Sekina kom. Mannen tappade Rey då han blev biten och Eleonora drog ett djupt andetag och hostade till för att få luft. Hon sjönk ner på knä och Rey kom fram till henne. "Åh Rey" mumlade hon och kramade koalan hårt. "Jag trodde jag skulle förlora dig". Hon strök den lilla kroppen över ryggen om och om igen tills de båda var lugnade. Då satte hon honom på axeln och vände sig mot Adam. "Och du...tack så mycket" sa hon och innan hon han tänka kramade hon hårt om Adam med. "Utan dig och Sekina hade den där mannen..." hon kunde inte ens avsluta meningen. Hon bara kramade honom. Bakom dem kom några tjänare in som tog hand om mannen och bar bort honom. Eleonora insåg då att hon kramade honom och släppte då snabbt och tog ett steg bakåt. "Förlåt...Men jag är bara så tacksam" mumlade hon och såg ner i golvet.

(( Svarar kanske senare ikväll eller imorgon, ska logga ut nu! ))

((Okka x) Btw det är trevligt att rolla med dig, har letat efter en ny rollspelare ett tag )

Sekina släppte mannens strupe när tjänarna kom inspringande och hoppade åt sidan när de lade händerna på honom. Hon vände sig till Adam och såg att de kramade om varandra.
Adam, hörde han från henne men brydde sig inte. Hon hade nyss varit nära på att bli strypt av en gärningsman, hon behövde en kram.
Han såg ner på henne och gav en lugnande blick.
"Jag förstår dig", sa han bara och log lika lugnt, "Jag har varit med om detta innan. Min mor var mycket nära döden den gången, hon fick sjukvård i två dagar för att återhämta sig. Jag var kanske tio år då och jag var väldigt rädd."
Han gjorde en liten paus och strök henne lätt på axeln.
"Det är ingen fara nu", lade han till. Sedan tog han ett steg tillbaka innan Sekina blev rasande.

(( Haha, det är trevligt att rolla med dig med! ))