Jag och Anne Potter (PRS)

Gwendolen saktade ner på stegen när hon närmade sig torget, men hon gick ändå ganska fort, med blicken fäst vid sin medaljonghalva. Såklart såg hon då inte vart hon gick och krockade rakt in i en ung man. Hon föll till marken och förargat tittade hon upp på mannen. Han hade brunt, spretigt hår och bruna ögon.

"Vad håller ni på med?", väste Adrian. Lugna dig, det är en dam. Han sträckta fram handen så hon skulle kunna resa sig upp. Det var då han såg den. Medaljonghalvan, likadan som hans egna. Adrian stapplade baklänges några steg.

"Vad ser det it som?!" fräste Gwen och skulle precis ta mannens hand, som han sträckte fram, när han plötsligt ryggade tillbaka och hon föll handlöst igen.
"Vad skulle det där vara bra för?!" utbrast hon argt och reste sig upp själv. Hon stirrade fientligt på mannen medan hon borstade bort smuts från kjolen. Då såg hon vad han hade om halsen...
"Vem har du fått den ifrån?" frågade hon nyfiket i en mycket lugnare ton. Hon märkte att han stirrade lika förvånat på hennes halva.