Om Harry hamnade i Slytherin

Jättebra! Skynda dig med sorteringsdelen är du snäll♥ Längtar verkligen tills dess

Tänk lite på att avvika från boken, annars bra!

Skitbra

Hej igen! Blev så sjukt glad för 3 kommentarer på mindre än en halvtimme att jag redan nu tänkte lägga upp nästa kapitel!

Som svar på NightDragons kommentar så kan jag säga att den förhoppningsvis kommer bli annorlunda nu när ff:en har kommit igång. Välkommen hit och hoppas du stannar!

------------------------------------------------
Hatten som kunde prata

Ni kanske ej tycker att jag är vacker, men döm ej efter vad ni ser idag. Jag lovar att äta upp mig själv om ni kan finna någon hatt som är mer klok än jag. Behåll ni gärna era svarta plommonstop, och era höga hattar som ser fina ut. Jag är Hogwartshatten som sorterar och därför slår jag alla andra utan prut. Det finns ej något dolt i era tankar som inte genast jag kan uppenbara, Sätt mig på huvudet, och jag skall säga i vilket hem ni helst bör vara. Ni kanske passar bäst i Gryffindor, där folk med mod i bröstet lever, vars djärvhet, kraft och tapperhet Dem skiljer ut från mängden av elever: Ni kanske hemma hör i Hufflepuff, där rättvisa och sanning styr, ja, Hufflepuffarna är trogna och lojala och aldrig någon möda skyr; Måhända är ert hem det visa Ravenclaw, ty den som lärd och kvicktänkt är och har ett gott och klart förstånd skall alltid sina likar finna där;
Eller måhända Slytherin skall era sanna vänner finna, där sluga rävar nyttjar alla knep att sina mål och syften vinna. Så sätt nu hatten på! Förfäras ej! Grips ej av frossa! Ty jag kan lova att (fast jag inga har) ni är i säkra händer, för jag, jag är en hatt med tankegåva!


Alla brast ut med applåder men tystnades snabbt ner av McGonagall
- Hannah Abbot, ropade hon upp från en lista.
En kort tjej med håret uppsatt i två tofsar på varsin sida gick upp på scenen med likblekt ansikte. Harry började själv bli mer och mer nervös för varje sekund han tvingade sina ben att stå still. Tjejen satte hatten på huvudet och efter en stund utbrast hatten:
- Hufflepuff!

Alla vid hufflepufbordet applåderade högljutt när Hannah anslöt sig till dem. Harry ville inget hellre än att springa därifrån men då så såg han att någon vinkade åt honom. Han tittade upp på kanten av det vågräta bordet och där satt ingen mindre än Hagrid som vinkade glatt och obesvärat till Harry. Harry återfann modet och vinkade glatt tillbaka. Medan han väntade på sin tur passade han på att studera matsalen lite noggrannare. Han tittade på alla lärarna, i mitten av bordet satt en gammal man med långt silvrigt skägg som Harry misstänkte var självaste Dumbledore i egen hög person. Bredvid honom satt en man helt klädd i svart, håret var så flottigt att det inte såg ut att ha blivit tvättat på de närmaste 40 åren. Den svartklädde mannen slog upp blicken och stirrade rakt in i Harrys klargröna ögon. Harry fick en chock när en nästintill olidlig smärta uppstod i hans blixtformade ärr. Ärret som Voldemort hade gett honom. Men bara några sekunder senare var det som smärtan aldrig hade funnits.

- Harry Potter, ropade professor McGonagall.
Flera tittade chockad framåt och några viskade ”den Harry Potter?”. Harry hade vant sig, när Hagrid hade följt honom till diagongränden för att köpa alla saker Harry skulle behöva hade var och varannan person stannat upp för att ta sig en titt på honom. Så han knöt händerna och fokuserade på en punkt ovanför McGonagalls huvud medan han långsamt med darrande steg gick fram och satte sig på pallen som stod framme. McGonagall satte hatten på Harrys huvud och Harry kunde höra den mumla för sig själv.
- Du kommer att bli stor i Slytherin, slytherin kan hjälpa dig bli en av de bästa trollkarlarna världen har skådat. Eller varför inte Gryffindor? Du har stort mod min vän... Men det är bäst att det blir SLYTHERIN!

Alla vid slytherin bordet jublade och vissa av dem dansade till och med en liten sergerdans eftersom de hade fått självaste Harry Potter. Han lyckades fånga Rons blick som såg både medlidsam och misstänksam ut. Harry satte sig på en ledig plats och var ganska dyster.
- Se inte så dyster ut lille pojken, här kommer du att trivas.
Harry tittade upp. Framför honom satt ingen mindre än det hemska spöket Harry hade sett vid trappen tidigare.
- V.. vem är du? Frågade Harry
- Jag kallas blodige baronen och är Slytherins spöke.
Harry blev nyfiken och hade mist tusen frågor att ställa till Blodige Baronen men han avbröts av att en blond kille hade anslutit sig till Slythetin bordet, Draco Malfoy.
- Nå Potter? Funderat på mitt erbjudande? Frågade Draco och sträckte fram handen.
Harry tvekade, han var trots allt fast här med den där idioten så varför göra det svårt för sig? Tänkte Harry och greppade tag i Malfoys hand. Dumbledore ställde sig upp och en tystnad sänkte sig över salen.

- Då får jag välkomna er till ett nytt år här på Hogwards skola för häxkonster och trolldom. I år kommer bli ett ytterst speciellt år, vi har nämligen valt att införa något som mugglarna kallar för nollning. Det går ut på att vi ska få årets förstaklassare att känna sig lite mer välkomna genom att låta våra kära sjundeklassare välja ut olika eh.. aktiviteter som förstaklassarna ska utföra. Men förutom det här lilla tillägget gäller fortfarande de gamla reglerna ingen får gå in i den förbjudna skogen eftersom den är förbjuden därav namnet ni får även inte vistas på tredje våningen om ni inte vill dö en ytterst smärtsam död. Argus Filch har även bett mig att säga att listan på föremål som ej får vistas på skolan har ökats med bland annat förtrollade äpplen och godis som får tungan att växa, avslutade Dumbledore och tittade lurigt på två tvillingar som såg ut som äldre kopior av Ron. Harry antog att de var hans bröder.
- Och med de orden så är det enda jag kan säga varsågoda och ät! Tillade McGonagall.

Maten dök upp från ingenstans och ställde sig prydligt på bordet. Trots klumpen i magen Harry hade fått blev han ändå imponerad, ja till och med Malfoy såg lite chockad ut. Harry hade varit så nervös tidigare att han inte hade känt hur hungrig han hade blivit. Men när doften av all mat träffade hans näsborrar kände han ett skönt kurrande från magen.
De flesta elever verkade inte alls nervösa inför den där nollningen medan vissa såg livrädda ut. Neville var en av dem, han hade på bara några minuter spillt ner hela sin klädnad med tomatsås och spillt ut hela sitt glas pumpasaft över duken borta vid Gryffindorbordet. Bredvid Neville satt Ron som såg ytterst dyster ut. Harry förstod honom, han skulle hundra gånger mer vilja sitta vid Gryffindorbordet. De enda som verkade riktigt uppspelta var sjundeklassarna, alla fnittrade och tittade lurigt på varandra. Harry försökte inte att tänka på den där nollningen som lät så hemsk utan högg in på maten. Det fanns alla rätter han älskade och mer. Hemma hos Dursley hade han inte precis behövt svälta men det var som om Dudley hade röntgensyn och kunde se allt som Harry gillade så att han kunde lägga vantarna på det innan Harry ens hunnit blinka. Efter ett tag verkade de flesta slappna av och stämningen höjdes markant vid borden. Några få tittade fortfarande med nyfikna blickar mot Harry men så fort han kollade tillbaka låtsades som om de inte alls hade tittat på honom.
------------------------------------------------------------

Skitbra vill ha meeer nuuuuuuuuuuuuu

Känner att det kan bli väldigt.intressant det här! bra del!!

Såg att du tagit till dig det jag skrivit, mycket bättre!!

Hej, jag har skrivit 2 versioner på kapitel 4, en flummig och en "normal". Men nu vet jag inte vilken del som jag ska lägga upp så därför tänkte jag låta er bestämma!

Så vad känner ni för att läsa? Något flummigt eller seriöst? Eller kanske båda?

Tagga gärna folk som kanske är intresserade!

Båda

Mera!! Känns fortfarande lite skumt med Harry i Slytherin