WorldWar3[PRS Anne Potter&delete.]

Ben ser sig omkring. Alla soldater ligger döda på marken.
Han suckar och går ut från huset, med geväret i högsta hugg.

[oj vad det blev kort... Förlåt! Kommer hem sent ikväll, imorgon ska jag skriva ett jättelångt inlägg. Använder ipaden, btw.]

Hon hör hur någon i närheten går ut ur sitt hus, och hon kurar ihop sig mer. Snälla, se mig inte, se mig inte, se mig inte..

Ben går omkring i området och studerar de döda kropparna. Han stannar vid en kropp. Jacob. Hans bror.
"Jake?", säger han och ruskar till hans livlösa bror. "Jake?! Svara mig!"
Han skriker högt. Jakes blåa ögon stirrar oseende på honom.

Hon hör hur någon skriker. Hon kurar ihop sig ännu mer, försöker göra sig så liten som möjligt. Hon vill inte bli sedd, för det fanns en möjlighet att hon skulle bli dödad då. Det fanns inte många sätt att döda en robot - men det enklaste och snabbaste sättet var att få ner den på marken och sedan slå tre gånger på bakhuvudet. Då brukar en lucka öppnas, där kunde man stänga av roboten och genom att slå siffrorna som fanns på robotens underarm sprängdes roboten automatiskt inom 15 sekunder. Det var inte många som hade klarat av det, oftast hade man blivit ihjälskjuten innan dess.

Ben ser en flicka ligga ihopkrupen mellan två hus. Han rusar fram till henne, och såklart ser han inte att hon är en robot.
"Du kan inte ligga här, det är farligt!", utbrister han och tar tag i hennes hand.

[Robotarna ser ut som människor?]

[ Yes. ]

Hon rycker till då hon hör en mans röst, kollar chockat upp på mannen med öppen mun, börjar darra då han tar hennes hand. På skakiga ben reser hon sig upp, hon är något kortare än mannen framför henne så hon måste fortfarande kolla upp. Detta är första gången på flera år en människa har talat till henne.

Ben flinar och drar in henne i huset.
"Vad får dig att vara ute när det är en attack?", säger han. Han kan verkligen inte glömma synen av sin bror. Ben betraktar flickan, nej, kvinnan.

"J-jag.." börjar hon, svalde hårt. "Jag vet inte."
Stelt tittar hon sig omkring. Många, alldeles för många, tankar börjar snurra runt i hennes huvud.

"Var kommer du ifrån?", frågar han. Bens mamma kommer in i rummet.

"Uhm.." börjar hon, vänder sig sedan om mot kvinnan som stiger in i rummet. Hon börjar känna sig påträngd.
"Jag vet inte.." viskar hon, börjar backa mot ena hörnet av rummet.