Help me hide it (no one else can find out) PRS

Aaron lyckades hålla sig relativt fokuserad hela lektionen, även om hans uppmärksamhet delades mellan professorn och samtalet som pågick i raden bakom honom, som han i mellan deltog i med några ord.
Då lektionen var slut samlade Aaron upp sina saker och var angelägne om att lämna klassrummet så snabbt som möjligt. Han hade precis hunnit genom dörren då han kom ihåg att han behövde tala med professorn om extra uppgifter för att få sitt vitsord höjt - något hans förälädrar insisterade.
Aaron svängde om rakt imot den blåhåriga flickan och tog tag i hennes axlar för att stödja dem båda.
"Ursäkta mig, det var inte meningen", sade han med en road glimt i ögonen, innan han släppte taget och tog ett steg åt sidan för att hon skulle kunna passera.

Tasha är nära att tappa böckerna hon bar i famnen, eller tappade hon dem? De lämnade hennes famn men var strax där igen så var man inte snabb att se märkte man inte något.
Hon flämtade dock till vid beröringen mot hennes axel och stelnade till en aning. En total främling hade rört vid henne och dessutom talat till henne. Men hon finner sig snabbt och slänger på ett roat flin på sina läppar till svar och passerar honom sedan utan att utbyta ett ord med den stiliga killen. Det var väl ändå ganska roande och hon fick skylla sig själv, hon hade gjort det mot honom om detta nu var med flit eller en olyckshändelse.

Aaron såg efter flickan med ett flin och stängde sedan dörren till klassrummet efter sig. Professorn såg upp, och hon tycktes försöka kämpa imot ett leende (hon misslyckades).

"Hur gick det?" undrade Stefan då Aaron tog ifatt honom framför biologi laboratoriet en kvart senare.
"Hon lovade ge mig extra kredit", svarade Aaron nonchalant och drog fingrarna genom sitt hår för att få det i någon sorts ordning. Det hade klippts endast en vecka tidigare, men trotts det ville det inte göra samarbete med Aaron.
"Såklart hon lovade", sade Stefan och himlade med ögonen.
De gick in i klassen och satte sig vid ett av de höga borden tillsammans. Det var dock bara tillfälligt, för de skulle bli utdelade i par: läraren bestämde med vem de skulle arbeta resten av semestern.

Tasha kom in sist av alla, visst var hon duktig? Att det berodde på att hon inte hittade i skolan ännu ville hon inte ens medge för sig själv då hon brukade vara bland de första. Den enda lediga platsen var vid acnetjejen så hon satte sig där. Ett tydligt mobboffer det förstod hon på flickans skygga sätt att vara.
Tasha visste inte om hon borde tycka synd om henne eller inte? Kanske insistera att de skulle arbeta samman? Knappast, det ville inte ens Tasha själv och inte skulle hon föreslå det heller. Dock hoppades hon på att det inte skulle vara någon av de skrikande tjejerna eller stöddiga killarna. Hon tänkte inte låta dem glida på någon räkmacka och låta henne göra jobbet.

Läraren för biologin var en medelålderns man med kantiga glasögon och tunt, mörkt hår som redan gett upp hoppet om att dagens ungdomar kunde bli något bra. Hans min var bister då han ställde sig längst fram i klassen.
"Välkomna tillbaka. Jag ser att ni har satt er ned med era vänner. Bra, säg adjö åt dem och ställ er upp för att sätta er med era nya laboratorie par." Aaron ställde sig slött upp då läraren slutat tala. Flera elever stönade, som om de inte vetat att det här skulle hända.
Då Stefan parades ihop med en tystlåten kille som han nog aldrig hade talat med förr gav Aaron honom en tröstande klapp på axeln. Läraren försökte alltid säga att han hade sina motiver för vem han parade ihop, men i mellan fick Aaron känslan av att han endast ville jävlas med dem.

Tasha ställde sig upp och log artigt mot läraren, för henne var det ingen större sak och hon skulle tackla det mesta. Däremot såg tjejen vid henne fullkomligt vettskrämd ut då hon parades samman med en av de skrattande hejarklackstjejerna som högt protesterade att hon inte ville vara samman med ett missfoster.
Tasha rynkade på ögonen, hon behövde väl inte säga sina smutsiga tankar högt?
Då läraren säger hennes namn och en killes ser hon sig om för att se någon reaktion av de som ännu inte delas och läraren pekar på killen som hon tidigare bokstavligen stött samman med. Hon nickar bekräftande att hon förstått, tar sina saker och sätter sig vid honom.

Aaron ser upp då hans namn nämns, och då han inte känner igen namnet som paras ihop med honom inser han snabbt att det måste vara den nya flickan. Som bekräftning börjar hon gå över till honom, och Aaron sätter sig åter ner. Det kunde ha varit värre. Då hon sätter sig ner granskar han henne öppet några sekunder med ett leende.
"Aaron", presenterar han sig sedan, ifall hon nu hade missat det då läraren sade det. "Hur kommer det sig att du börjar på en ny skola för ditt sista år?" fortsatte han, för det fanns ingen chans att hon var en första års elev.

Då han börjar tala med henne knyter det sig i magen och hon ser tydligt livrädd ut. Hennes ögon speglar panik, hon hade inte räknat med detta. I hennes förra skola visste alla att hon sällan talade och talade därför inte med henne.
Då han presenterar sig nickar hon sakta och biter sig i underläppen.
"Tasha." mular hon lågt fram och stönar inombords vid hans nästa fråga som kräver ett mer invecklat svar. Då sekunderna går utan svar känner hon än mer panik och biter faktiskt hål på läppen så det börjar blöda.
"Flytt" mumlar hon tillslut fram och torkar läppen med tröjärmen samt ser ut som att han ska slå henne eller något.

Aaron visar inte sin förbryllning ööver Tashas reaktion till hans fråga. Han tror inte att han har någonsin träffat någon som är så... osäker? Han vet inte riktigt vad han ska kalla det.
För att få henne att känna sig mer säker lutar han en aning bakåt och förblir avslappnad. Läraren kallar till sig deras uppmärksamhet igen och börjar berätta om läroplanen för semestern. Operation på en groda, flera längre esseer och en forskning de måste göra på fritiden tillsammans om valfri "ändring i något levande väsen under evolutionen". Aaron tycker allt låter värst jobbigt.
Medan läraren talar kastar han då och då granskande blickar mot Tasha. En gång möter han Stefans blick; Stefan grimaserar och pekar diskret mot sin partner, vars näsa nästan rör i pappret då han gör anteckningar.
"Vi har inte mycket tid kvar, men jag vill att ni använder resten av tiden till att försöka bestämma ett ämne för ert projekt, som kommer att stå för 40% av er vittsord för den här kursen", avslutar läraren.
Aaron vänder sig åter litet mot Tasha.
"Idéer?" frågar han med ett varmt leende.

Tasha antecknar förstrött det läraren säger även om hon minns det. Det var mer något hon gjorde och man skulle göra. Hon känner Aarons blickar på sig men försöker ignorera det och stirrar rakt fram istället, ser oseende på läraren som pratar på. Hon var nervös, hon avskydde sammarbeten och hennes hand darrade lätt då hon skrev.
Hennes blick far fladdrande ut genom fönstret, det verkar vara en fin dag. Hon kanske skulle ut och springa sedan? De hade en fin skog.
Då han åter talar till henne rycker hon till då hon satt i andra tankar och kastar en förvirrad blick på honom för hon hade missat det senaste av vad läraren sagt.
"Idéer om vad?" frågar hon utan varken nervositet eller något, det var mest chocken som fick henne att tala utan att tänka. Men hans leende verkar varmt och snällt, inte som att han skulle vilja äta upp henne eller något.


(Vad är Vittsord? xD)