Andra Världskriget xD

Amber ~
Jag tittar upp på flickan.
"T-tack", stammar jag. Jag tar en nöt och stoppar resten i fickan. Soldaterna marscherar utanför trädgårdslandet. De släpar en kvinna bakom sig. Hon skakar och skriker något jag inte kan tyda. Soldaten närmast trädgårdslandet tar upp sitt vapen och avfyrar ett skott mot henne. Kvinnans blick blir tom och hon faller mot marken.

Alice~
Jag lyckas slita mig loss. De jagar mig, jag springer så snabbt jag kan för att komma undan från deras hårda handskar. Jag betraktas som ohyra. Det är en skam att röra mig med bara händer. Jag springer bort från de så långt benen vill bära. De fångar mig och drar in mig i en mörk korridor. Jag försöker slita mig loss och sprattlar så mycket att jag inte vet om de tänker döda mig pågrund av det. De drar mig ut till en rabbatt där två andra sitter på knä och rensar ogräs. De pekar i jorden och ryter på ett främmande språk och pekar på rabatten. Jag sätter mig ner och drar upp en rot ur jorden.

Natasha ~
En till flicka. Jag tvekar, ger jag mat till alla andra så svälter jag själv ihjäl. Det får vänta, hon verkar inte så hungrig just nu. Istället stryker jag med handen över jorden så att den blir platt och skriver ett meddelande i den, till dem båda. Trädgårdsskjulet efter solnedgången

Alice ~
Jag försöker förtvivlat läsa flickans meddelande. Min läskunnighet har aldrig fungerat som den borde, men efter lite klurande förstår jag vad hon menar. Jag nickar diskret medan händerna letar i jorden efter ännu en rot att få upp. Grannen hade berömt mig för mitt ogräsplockande. Jag hade fått betalt. Här får jag inget.

Willow ~

Det börjar skymma där jag sitter, med ryggen lutad mot trädgårdsskjulet. En liten paus. En liten paus när ingen ser. Så fort en vakt ser åt mitt håll låtsas jag rensa ogräs under de ruttnande träplankorna, ingen märker något. Himlen går från blå till djupröd och lila, och mörknar långsamt. Snart börjar utegångsförbudet, men vem bryr sig om det? I fickan på mina bruna byxor ligger en bit bröd och jag bryter en bit, låter smaken fylla mig tills inget finns kvar. Jag frestas att ta ännu en bit, men jag vet att det inte finns något annat ställe där det är mer värt att spara mat. Om man ens får tag på någon.

Amber ~
Jag har sen länge lämnat trädgårdsskjulet, och är på väg tillbaka. En flicka sitter där utanför. Jag sätter mig bredvid henne.
"Hej", mumlar jag.

Willow ~

En flicka jag inte sett förut sätter sig ner bredvid mig mot trädgårdsskjulet. Å andra sidan anländer nya slavar hela tiden. Flickans hår är vackert, långt och ljusbrunt. Hennes ögon är mörka och intensiva.
"Hej", mumlar jag tillbaka.

Amber ~

Jag memorerar flickans ansikte. Hon är... Vacker. Som vanligt drömmer jag mig iväg.
"Ett helvete, inte sant", mumlar jag.

Willow ~

"Skojar du..", säger jag tyst, och en klocka dånar elva slag i fjärran.
"Vad heter du?"
Jag kommer på mig själv med att inte ställt frågan redan, så jag ställer den och betraktar under tiden flickan. Hennes hår är verkligen vackert.. Jag fingrar tafatt på en av mina blonda testar som aldrig vill bli rakt eller blankt.

Alice ~
Solen börjar gå ner. Jag bestämmer mig för att göra som flickan skrev även om jag inte vet någonting om henne. Jag smyger för att inte bli upptäckt. När jag är framme i växthuset är det tomt. Jag betraktar solnedgången. Det röda passar inte ihop med platsen jag är på. Pappa skulle älskat det. Pappa... Jag börjar nästan gråta. Varför skulle de bara ta honom?