Livet som en Weasley

superbra!! Längtar tills nästa del!

superbra!! Det är en en rolig och bra handling och du skriver bra så det blir JÄTTEBRA!!
Dock är det små stavfel både här och där, men det spelar inte så stor roll!

Tack♥Blir så glad att ni gillar det Här kommer nästa del

Kapitel 4

Fred och George

"Tyst nu, stilla...YES"
Fred George och deras bästa vän Lee Jordan hade fått en hink med vatten flyga över perrongen och tippa sig själv över Pansy Parkinson, en väldigt elak Slytherinflicka med brunt hår. Inte för att det behövdes, alla var redan genomvåta av regnet som rasade ner ifrån en svarta kvällshimmlen. Vagnarna väntade på alla ifrån årskurs två och uppåt. Dom stackars förstaårseleverna skulle åka båt över den stormiga sjön. Tvillingarna och Lee gick och satte sig i en av vagnarna, vilt diskuterande hurvida Cudley Cannons snart skulle åka ur Quiddith ligan eller inte.
"Tornados är ialafall snart ute. Dom spelade ur uselt i sista matchen. Dom blev ju krossade med tvåhundra sextio mot tjugo.
"Ja men dom har en chans om deras slagmän kämpar som dom gjorde. Dom slog ju ner varenda spelare minst tre gånger ifrån kvastarna.
"Ja men om dom inte gör mål så..."
Så fortsatte färden upp emot slottet.
Efter en väldigt kort färd så var dom äntligen framme.
Fred, George och Lee gick upp emot det välkända slottet med sina tinnar och torn. Det lyste i stora salen och snart så skulle festmåltiden ta sin början. En doft av mat kom ifrån köket dinglande genom den kalla, regniga luften och alla längtade efter att komma in i slottets värme. Plötsligt stannade folkhopen.
"Vad har hänt?" Undrade Lee och sträckte på.sig för att försöka se över folks huvuden.
"Jag går och kollar" sa George och innan dom andra två hann hindra honom så hade hans röda hubud guppat iväg igenom folkhopen och försvunnit.
Det hördes en hög crash framifrån ledet, och någonstans framme vid slottsporten hördes den en hög arg röst som skrek.
"PEEVES!" vrålade en ursinig professor McGonagall.
George kom tillbaka dubbelvikt av skratt.
"Han...Pevees har fått ett stort lass stinksav falla ner mitt på alla elever och på några lärare."
"Säkert" skrattade Fred och Lee. "Wow vi måste verklihen gratulera honom senare."
Professor McGonagall stödade upp med en loj viftning på sin trollstav och elevhopen kunde fortsätta in i entréhallen och
vidare till stora salen.

Ron

Ron gick in i stora salen och möttes av en underbar syn. Stora salen var pyntad bättre än vanligt. Det hängde gyllene ljus i luften över borden och det verkande som om dom hade nytt porlin i och med att dom numera var pyntade med vackra mönster runt kanterna. Det verkade ljusare än vanligt fastän himmelsfönstret var regnigt och grått och huvudbordet var ljusast av allt. Det hängde gelanger från väggarna och där hängde också vackra gobelänger.
Ron, Harry och Hermione satte sig vid Gryffindorbordet och riktade uppmärksamheten emot huvudbordet. Sorteringen gick fort. Det blev fem nya elever till Gryffindor. Efter det så ställde sig Dumbeldore och höll upp händerna för att skapa tystnad i salen.
"Till våra nya elever , välkomna! Och till våra gamla elever, välkommna tillbaka!" sa han med dånande röst. "Vi har ett år fullt av kunskap, vänskap och roligheter framför oss. Men först så vill jag bara tillägga att den förbjudna skogen är, som ni hör på namnet, förbjuden för samtliga elever. Även om vissa av er vid några tillfällen har fått sig att detta inte gäller er själva. Ron och Harry flinade emot varandra.
Dumbeldore fortsatte.
"Om några av er är intresserade att vara med i erat elevhems quiddithlag så lämnar ni era anmälningar till eran elevhemsföreståndare. Men nu ser jag att ni alla är hungriga så HUGG IN!
Alla klappade händerna och började sedan äta. Eftersom borden nu var fullproppade med mat av olika slag.
Hermione böjde sig framåt för att prata med Ron.
"Tycker du maten var god?"
"Lika god som alltid!" Skrattade han tillbaka.
Efter maten så gick alla elever upp emot sitt elevhems sällskapsrum.

JätteBra!
Dock finns det en hel del stavfel...

user=25212]JätteBra!
Dock finns det en hel del stavfel...

Superbra!
Men som persone ovan sa; det finns en hel del stav- och slarvfel.

Jättebra!
Älskar alla dina delar med tvillingarna!

Här är en lite längre del ♥
Förlåt om det är stav/slarvfel. Jag är inte 100% säker på stavning och eftersom jag skriver på min lilla mobil så klickar jag lätt fel.

Nästa dag gick fort. Hur glad Ron än var att vara tillbaka på Hogwarts så klagade han högjutt över alla läxor
("Att ge oss så mycket läxor första dagen. Är dom inte kloka!" och över att Slytherinarna nu var odrägligare än någonsin mot honom (troligen eftersom han var bror till Fred och George som han påpekade. Ingen vågade ju ge sig på dom två och deras förhäxnings förmåga)
Fred och George hade redan tidigt vid frukosten nästa dag fått ett illvrål ifrån Mrs Weasley ("Nytt snabbhets rekord från hennes sida påpekade dom dystert) som hon verkade ha värmt upp i timmar för att kunna skicka eftersom tvillingarna inte hörde att hon andades en enda gång. ("ÄR NI INTE KLOKA?! FÖRSTÅR NI INTE VILKEN PRESS LUCIUS MALFOY SÄTTER PÅ ER FAR? ERA OTAKSAMMA SMÅ....VÄNTA BARA TILLS JAG FÅR TAG PÅ ER ERA ODRÄGLIGA UNGAR!!"
Percy tog också varenda tillfälle han fick för att skälla på dom. Särsilt aktiv var han när någon lärare var i närheten. Han ville väl visa att han inte tyckte att deras uppförande var okej. Det konstiga var att Fred och George inte tog ett dugg skada av deras nya ökändhet. Kanse mest för att det var dom personer dom aldrig lyssnat särsilt mycket på som gav dom den. Lärare (fastån dom inte tog särsilt hårt på saken), Percy och Slytherineleverna. Dom fortsatte sina angelägenheter som vanligt utan problem.

Hej! Jag är HEMSKT ledsen över att behöva säga dethära
Jag slutar att skriva på denhära och Harry Potter och den dödliga förbannelsen. Anledningen är att jag har dåligt med insperation och motivation. Jag fortsätter att skriva på Fred och George-Utan varandra och så ska jag nog göra en ny ff sen Förlåt så hemskt mycket men läs gärna dom andra ff jag har/planerar att lägga ut.

Kram H@nna