Prs (Alexandra Hagström)

Tjejen som skulle visa mig runt på skolan avbröt mig från mitt stirrande i bordskivan. Jag kollade frågande upp på henne. Jag böt till bänken bredvid henne och suckade.
- Varför måste jag hålla mig borta ifrån henne?, frågade jag ointresserat och kollade på tjejen som förut hade presenterat sig som Lisa för mig. Jag hade inte sagt någonting till henne. Bara ignorerat henne, jag var inte intresserad.
Ett par tjejer viskade om mig. Man hörde vad de sade säkert en kilometer ifrån dem.
- Dominik Swan är ny i klassen. Var snälla, informerade läraren som jag visste att hette Elisabeth. Jag tog upp min mobil ur fickan och lade den snabbt på ljudlös innan Elisabeth började prata om cirklar. Varför måste man veta hur man mäter ut cirkelns radie och allt det där egentligen? Man behövde inte det till någonting. Matematik var det värsta jag visste. Jag var inte särskilt bra på det och det var tråkigt.

Jag kollade på honom.
- Du måste inte men det var bara ett litet råd, sa jag argt.
Jag tog upp ett tuggummi och började tugga.
- Julia inte tugga tuggummi i klassrummet, sa läraren.
Jag ignorerade läraren och fortsatte tugga tuggummi.
Elisabeht kom fram till mig.
- Du kommer aldrig gå ut skolan Julia, sa Elisabeht.
Jag reste mig upp.
- Du ska fan inte hindra mig från att gå ut skolan, sa jag argt.
Lisa kollade på mig.
- Jag är så jävla trött på skolan och specielt på dig Lisa, sa jag argt och vände mig mot henne.
Lisa kollade argt på mig.
- Du har varit med varenda kille i våran klass och ljuger och pratar skit om mig, skrek jag argt.
- Jag pratar inte skit om dig, sa Lisa argt.
- Inte men på festen hemma hos Lukas då pratade du skit om mig alla hörde det och alla berättade det, skrek jag argt.
Lisa slog till mig och rusade ut ur klassrummet.
- Alla fortsätter med det dom håller på med, sa Elisabeht.
Jag sjunker ner på stolen och kollar argt ner på bänken.
Jag kände försiktigt på kinden, den var öm.
- Jag ska mörda henne, sa jag tyst.