PRS mellan HP_Maja och Harry-Potter-Bokslukaren

"Det har du ju rätt i..." mumlade jag och suckar. "Harry, du har en smutsfläck i ansiktet." sade jag till min bror.
"Å, visst" svarade han och torkade av sitt ansikte.
En flicka kom in i kupén. Hon hade långt, silvervitt hår, och hae med sig en tidning.
"Får jag sitta här med er?" frågade hon med en drömsk röst.
"Självklart" svarade jag vänligt, och hon satte sig och började läsa tidningen upp-och-ner.

Jag kollar på flickan och rynkar pannan. Hon håller ju tidningen upp-och-ned!, tänker jag. Jag armbågar Mathilda och nickar mot henne. På tidningen står det Hört och Sett, och jag börjar nästan skratta högt. Alla vet att Hört och Sett inte är en bra ridning.
"Vad är det med henne?", viskar jag så tyst jag kan till Mathilda.

"Jag vet inte" viskar jag tillbaka, så att inte flickan hör.
Vi sitter tysta en ganska lång bit av resan, och jag fingrar hela tiden med mitt hår, som jag alltid gör när jag inte har något att göra.

"Vad heter du?", frågar jag tillslut flickan. Hon kollar upp på mig med ett drömmande utseende.
"Luna", säger hon, med minst lika drömmande röst och återgår sen till tidningen.
"Luna Lovegood?", säger jag skeptiskt. Nog har man hört ett och annat om Luna Lovegood

"Ja" svarar hon med sin drömmande röst.
Jag tittar skeptiskt på henne, men säger inget. Jag tittar istället åp Harry, som verkade ha fått syn på något.
"Neville!" säger han då en rundkindad pojke kommer in. "Kom och sätt dig!"
Neville sätter sig med oss och visar stolt upp en växt, som han kallar Mimbulus Mimbletonia.

"Fin växt Neville", säger jag utan att riktigt tycka att den är fin.
"Åh, tack April. Jag fick den i somras! Kolla vad den kan göra", säger Neville och petar på växten, som exploderar och en grön sav sprutar ut i hela kupén.
"Äckligt", mumlar jag och kollar ned på mina kläder, som nu är täckta i grön sav.

Jag stirrar äcklat på min kappa, och försöker torka bort allting medan Neville gång på gång ber om ursäkt.
Cho Chang går förbi kupén. Hon tittar in, och ser oss täckta med grön sav.
"Eh, kommer jag olägligt?" frågar hon Harry. "Nej men så... eh... hejdå."
Sedan går hon, och jag flinar mot Harry.
"Hon är kär i dig" retas jag.

Harry ger Mathilda en mörk blick.
"Tyst med dig", mumlar han.
"Jag tror nån är lite käääär", säger jag retsamt.

"Inte alls!" säger Harry argt, och jag flinar.
"Äsch, erkänn nu" säger jag och ler.
Han tittar bort, och jag ler för att visa att vi bara skojar.

Luna Lovegood verkar inte ha mörkt mycket av vad som har hänt. Hon sitter fortfarande med tidningen upp-och-ned och läser.
"Varför läser du Hört och Sett?", frågar jag henne. "Det står aldrig nåt bra i den. Luna kollar surt upp på mig.
"Min pappa är redaktör", fräser hon och det blir tyst i kupén