The Walking Dead (privat mellan mig och Tonksi))

Efter över en timmes bilkörning så börjar Jenny bli riktigt irriterad. När ska hon nå evakueringsdestinationen? Inga skyltar eller någonting. Blankt. Ingenting. Nu måste hon ju vara nära nästa motorväg. Ja, så är det. Massor utav bilar står still på den motsatta vägen. Hon bromsar in så bilen kör i 10 km/h istället för 80 km/h. Hon tittar på alla människor som sitter i bilarna. Det är mest utav dom där varelserna som sitter eller är utanför bilarna. Jen ser en ung flicka som stirrar på bilen som Jen sitter i och ropar:
"HJÄLP MIG, SNÄLLA!", på flickans kinder rinner tårar. Jen stannar bilen och ska precis veva när rutan och ropa att flickan ska skynda sig och komma till bilen. När Jen lägger fingret på knappen som gör så att rutan åker ned, kommer en utav varelserna och biter flickan på axeln. Blodet sprutar och flickan skriker. Fler och fler varelser kommer och börjar äta på henne. Jen är som paralyserad. Det är först när ett halvt dussin utav dom börjar klösa och trycka på bilen. Jen skakar på huvudet för att komma ur det. Hon växlar och trycker på gaspedalen. Varelserna som tryckt sig mot bilen snubblar och landar på marken. Dom sträcker armarna mot bilen. Vad i helvete har hänt med världen?

Hazel sätter ena foten framför den andra. De har gått omkring i skogen i den dag nu, först satt de och väntade vid staketet men sedan började varelserna komma igenom så de gav sig av. Hazel tittar på Leo, han är spänd men ser minst lika trött ut som hon känner sig. Vad kommer hända med värden nu, kommer de hitta mamma och pappa? Hazel fortsätter gå, över axeln har hon slungat både pilbåge och koger, redo för vad som helst. Hon tittar ner på sina ben, de är upprivna och verkar. Hon tittar upp, långt borta ser hon något klargult, hon skyndar på stegen och märker att det är ett hus, kanske människor som har stannat, mjuka sängar, mat?

bara en snabb fråga, vem är Leo? xD
--------------------------------------------------------------------------------
Jennifer kollar på bensinmätaren. Halva bensintanken hade gått åt, endast av att köra på en väg. Evakueringsplatsen fanns ju ingenstans? Nu började hus komma upp bredvid vägen. Ett stort klargult hus visade sig. Såg lite ut som ett hotell. Kanske det fanns levande där? Nej, ingen bra idé att stanna för att titta. Om det bara var varelserna där så var det en stor risk att hennes liv skulle sluta på samma som sin mamma. Nej. Det är bara att fortsätta köra. Fortsätta framåt. Hon såg någonting röra sig i skogen bredvid huset. Antingen var det överlevande eller så var det varelserna. Zombiesarna. De levande döda.

Hennes storebror, skrev det i tidigare inlägg c:

Jaha, ok :] din tuuuuuur ♥ tonksi

Hazel känner på dörren, olåst. Hon flämtar till och tittar på Leo. Han står redan med pistolen i högsta hugg.hazel öppnar dörren.
"Hallå, någon där?" Ropar hon. Inget svar.
"Förlåt om vi stör, vi har bara ingenstans att vara, har gått i en dag nu"
Nu hörs det fotsteg uppifrån. En kille tittar ner från trappen, han ser ut att vara runt 20 år gammal. han har svart hår och en gammal keps
"Hej, jag heter Hazel, bor du här?"
"Nej, när jag kom hit var det helt tomt,jag är Glenn" säger kilen som nu tagit sig ner från trapporna och står framför dom.
"Gör det något om vi också stannar här lite, vi sticker nog snart, bara en natt eller två?" Frågar Leo
"Gör inget alls, hade också tänkt ge mig av snart, men det är bara kul med sällskap" säger killen och ler
------------------------

Moohahahahaaaa, nej men jag lovar han kommer bara vara med ett litet tag, lovar >:3

Jen sätter igång radion och letar efter någon kanal som förklarar vad som hände och var evakueringen skulle ske. Ingenting. Bara brus. Hon stänger av radion i frustration. Bensinmätaren börjar blinka. Slut på bensin. Helvete, tänker Jen. Hon kör ända tills bilen stannar av bensinbrist. Det börjar mörkna. Fakta: varelserna är farliga på dagen. Tänk dom då på natten? Jen plockar ihop alla saker och packar ner allt i en ryggsäck. Hon väger den på armen lite. Inte så tung faktiskt. Hon slänger den över axeln och öppnar bakluckan var hon hittar några användbara föremål. En filt, ett första hjälpen-kit och ett gevär från när hennes mamma var ute och jagade. Hon tar alla tre sakerna och går.

Hazel vaknade upp av ett ljud, en av dom döda. Hon reste sig från sängen. Hon hade sovit i ett barnrum, en massa leksaker och klara färger. Hazel hade blivit överraskad av hur rent det var in huset, som om inget hade hänt.
Hazel gick till fönstret, och mycket riktigt gick en av de döda runt och traskade i husets lila skogsträdgård. Den var alldeles blodig och hade bara en arm. Hazel tittade intensivt på den hon kunde inte slita blicken ifrån den även fast hon verkligen inte ville se på den. Hon ville bara låtsas som om det inte var på riktigt, som att det bara var en dröm och snart skulle hon vara tillbaka med mamma och pappa.
----------------------
Jag skrev(!), känner mig stolt. Även fast historien inte kom någon stans, aja.